Göteborgsposten – 6 juli 1863, sida 2

SloTLALIIGC LEmCIISGT, ULIUCFUOTLASLA Iran Tevolutionärer utifrån, och åter bli laglydiga och stilla, skola de, lika litet som finnarne, förvägras tillfällen til utveckling och välgång, tillfällen som kejsaren är mest af alla hugad att bereda dem. Så ungefär torde svaret bli till sitt hufvudinnehåll, och Ryssland skall ej ha vikit en hårsmån från sitt första uttalande för den europeiska diplomatien. Och makterna? Hvad skall deras gensvar bli? Vi upprepa det svar en gammal halftokig gumma alltid brukade afgifva på frågor öfver hennes begreppssfer: Ja, säg det! — Kan väl någon al makterna ännu i denna stund sjelf säga, hvad den beslutat? eller har någon af dem ens fattat beslut? Möjligen Napoleon — men hvem kan genomblicka Sfinxens gåtfulla panna och se tankegången klar derinom? Times, som är ute med sin svänggunga, tyckes nu ha fått sig en hållhake. Dess nummer för förl. måndag innehåller en artikel, hvari det bland annat heter: Lord Russell anser hvarje diskussion inom parlamentet skola skadligt inverka på petersburgerkabinettets upptagande af förslagen; vi måste dertöre tro, att han väntar ett svar, som skall mycket tilliredsställa de trenne makterna och ätergifva Polen några af de rättigheter, som lofvades det 1815. Huruvida något för Polen välgörande skall härflyta antingen från ryska regeringens ädelmod eller politik, lemna vi åt den öfriga verlden att bestämma. Men å andra sidan måste Ryssland afvika något trån sin traditionela hållning, om det gifver ett groft eller utmanande svar till tvenne så mäktiga stater som England och Frankrike och till en så farlig granne som Österrike. Ån mera, det har vunnit för mycket genom fördrag, tör att vilja behandla dem med missaktning. IIvad makterna af det begära, grunda de på stipulationerna å en kongress, som gaf ryska herrskarena första platsen inom det kontinentala Europa för 40 år, som gaf helgd åt dess eröfringar både i norr och söder och förde derhän, att tvenne andra makter gjorde sig till avantgarde för det moskovitiska väldet och dess principer i Europa. Ryske kejsaren kan ej förneka sin farbrors befullmäktiges hand ej heller Alexander I:stes egna ukaser. Der är protokollet och den på detta grundade konstitutionen. Den parlamentariska representationen, den nationala mi nisteren, det nationala språket och hären, den fria pressen och församlingsrätten tillhöra historien och stå som intyg af den uttolkning den hädangångne kejsaren gifvit sina egna förbindelser. Furst Gortschakoff kan visserligen säga, att ingenting skulle förnöja hans herre mera, än att upprätta ett fredligt och lojalt konungarike med hufvudstad i Warschau och att stärka det ryska riket genom kraften hos ett tronen tillgitvet folk. Men han skall derefter beklaga, att ett sådant konungarike och folk icke existera. Polen visade sig från första början vara ur stånd att uppskatta den ryska regeringens goda alsigter; den gamla konstitutionen gick om intet, emedan en olojal anda lifvade befolkningen och icke lemnade kejsaren någon annan ressurs, än att ersätta den med ryska regeringsformer, hvilka åtminstone hade den verkan att kunna upprätthålla ordningen och stå tillsammans med ansenligt materielt framåtskridande. Sedan dess har revolutionsandan hållit de kontinentala nationerna i ett tillstånd af rastlöshet, och den demokratiska emigrationen har aldrig upphört att förvirra ett land, som i annat fall skulle blifvit lika lojalt och belåtet med sin verld som andra delar af de kejserliga landamären. Vi göra naturligtvis icke anspråk på attsäga, att detta skall bli innehållet af den note, som skall komma från Petersburg, men vi kunna hysa föga tvifvel om, att det i allmänhet framställer det slags argument, som ryska kabinettet skall begagna i samtal och depeschor under de följande diskussionerna. Att Polen är alldeles olika med det Polen, för hvilket Castlereagh och Talleyrand förhandlade och åt hvilket Alexander I gaf institutioner, som voro för långt framryckta för dess sociala ställning, skall bli ryska regeringens argument, såsom det redan förut varit. Furst Gortschakoff skall sannolikt så bestämdt som artigheten tillåter, bemöta de olika makternas meddelanden. Vi hysa emellertid föga hopp om att de 6 punkterna slutligen skola emottagas som basis för en ny polsk konstitution. Nya säktningar omtalas från Polen. Den siste juni ryckte Wysocki med 1,400 man och 100 ryttare från Galizien in i Volhynien och besatte Radzivilov. De måste dock snart retirera och vid den ryska gränsstaden Leviatyn börjades nu en kamp, som rasade i flera timmar. Insurgenternas förposter, som trängts bort mot gränsen, angifva, att nya ryska stridskrafter rycka tram. Många sårade hatva förts till Brody. En insurgentskara under Suzina har bestått en blodig fäktning i skogarno vid Prians vid Niemen. De ryska trupperna bestodo af 11 kompanier oc h 6 kanoner och ana ll matt antal Al ANA an AA D da sn