Eleanors Seger. Af sörf. till Lady Audleys Hemlighet.) Entresolen bestod af tre små rum, som lågo i svit och voro så knappt tilltagna att miss Vane nästan inbillade sig att hon befann sig i ett dockskåp. Allt i det lilla qvafva rummet bar den nationela prägeln. Pråliga gardiner af fasonerad damast briljerande med smutsiga tulpaner och vidunderliga rosor, urblekt listverk af ormuln, en förgylld bordstudsare med en söndrig visare och dito kupa, ett par skröpliga ljusstakar, några obeqväma stolar betäckta med dammigt grönt sammet, på hvilket lyste spikarnes platta gula hufvuden och ett fyrkantigt bord med ett långt släpande täcke af samma tyg utgjorde rummets öfriga dekorering. Sängkamrarne voro mindre, varmare och qvafvare. Vida yllna gardiner föllo ned framför de smala fönstren och kring de små sängarne samt gjorde den qvafva atmosferen ännu qvafvare. De låga taken tycktes hvila på den stackars Eleanors hjessa. Hon var van vid stora luftiga rum och breda öppna fönster utan gardiner. — Hvad här är varmt, pappa! sade hon i det hon drog efter andan. ) Forts. fr. N:o 150.