Göteborgsposten – 4 juli 1863, sida 1

Article Image
text och innehållande afbildningar i fint och J utmärkt väl utfördt stålstick at öfver i Polen preglade medaljer, till ett antal af omkr. 600 och omfattande tiden från 1513 till 1763. Arbetet är utgitvet al gresve Edouard Raczynski. Sjelfsmord. 1 Strengnäs tilldrog sig d. 7 Juni en hemsk händelse, i det skomakaren L. Hedberg genom dränkning athände sig lifvet. Det förtvillade beslutet utfördes från ångfartygsbron i flera personers äsyn, men alla försök som gjordes till hans räddning misslyckades. Sedan han efter en stund säsom död blitvit uppdragen, visade det sig, att han för säkerhets skull plockat fickorna fulla med sten, tillfölje hvaraf han genast sjunkit till botten. Anledningen till sjeltmordet lärer varit bekymmer öfver dåliga ekonomiska omständigheter. Medalj i guld at 5:te storleken för medborgerlig förtjenst har h. M. tillagt solkskoleläraren i Bjurkärns församling at Karlstads stift O. Eriksson med afseende å hans synnerligen fördelaktigt vitsordade lärareverksamhet. Leon de Wailly, den bekante fransyske litteratören, har i dessa dagar aflidit i Paris i en ålder af 59 år. I Frankrike förvärfvade han sig först ett namn genom sina forträfkliga öfversättningar af de förnämsta engelska klassikerna. Hans flesta lustspel och operatexter äro efver Seribes mönster. Det mest bekanta at hans arbeten torde vara romanen Angelika Kautmann. På senaste åren egnade de Wailly sina krafter förnämligast åt tidningen LUllustration. Han egde gedigna kunskaper och fin konstnärlig bildning, och med de frivola franska romanskrifvarne och vådevillisterna hade han intet annat gemensamt än qvickheten. Som politisk journalist utmärkte ban sig genom sin frimodighet och sin liberala sans. Märklig litterär nyhet. Den skarpsinnige professorn vid College de France, Ernest Rånan, har nyss utgifvit sitt länge väntade arbete Vie de Jsus (Jesu lefaad). Presterskapet hade redan förut sökt förmå regeringen att konfiskera arbetet, och justitieministorn har af denna anledning haft ett samtal med författaren. — Resultatet deraf blef att boken fick distribueras. Redan samma dag den utkom i Paris således deraf 11,000 exemplar. Verket är redan under öfversättning på engelska och blir sannolikt snart ötversatt i de flesta af Europas stater. Om förslaget till ny jagtstadga. Från Nyköping skrifves d. 1 d:s, att efter svenska Jägareförbundets inom Jönåkers och Rönö härader andra malskjutning för året, d. 27 Juni, öppnades en ganska liflig diskussion om det nya på rikets ständers bord hvilande förslaget ull ny jagtstadga, hvars mänga förtjenstsulla stadganden helsades med lifligt bifall. ÅÄtskilliga anmärkningar mot detsamma framställdes dock, och deribland synnerligast mot det söreslagna förbudet mot skjutandet af ejdersogeln under dess sträcktid. Förbundet förklarade enhälligt, att då denna fogel i Östersjön är en sträckoch flyttfågel och endast under den nu föreslagna fridlysta tiden finnes vid mellersta Sveriges kuster, ett så absolut förbud mot dess dödande skulle medföra alldeles motsatsen af hvad alla önska, eller ejdersäågelns förökande vid Östersjöns kuster — hutvudsakligen af det skäl, att förbudet är absolut omöjligt att praktiskt tillämpa, och då skärkarlen inser omöjligheten af att någonsin erhälla en ersättning för det skott han nu är besalld att spara, han ej kan förmå sig att esterlefva en så orimlig lag. Det är ett helt annat förhållande med ejderfågeln i Nordsjön och vid Norges skärgårdar, der dess fridlysande under värtiden visat sig nyttigt. Der är tågeln stannsågel, d. v. s. han finnes der hela äret om, och vid sådant förhållande är det ganska naturligt, att hvad som sparas om våren, lemnar riklig ersättning för höstjagten; men vid Östersjons kuster har ejdersageln hvarken någonsin varit eller kan till följd af sin egen natur och skärgårdarnes beskaffenhet någonsin blifva en stannsägel. Han bör derfore få skjutas under sin sträcktid, som huivudsakligast infaller i April månad. Deremot förklarade förbundet sig lika enhälligt önska strängt förbud för all äggning, samt skydd för honan under dess värpnings och ligg ningstid eller från d. 1 Maj till d. 1 Juli, hvilket skulle vara det ändamälsenligaste för ejdertågelns skyddande. Kunde derjemte ett tillförlitligt sätt att ur skärgärdarna utrota den största äggtjufven, kråkan, utsinnas, vore förbundet ofvertygadt om att snart få se ejderfågeln i otrolig mängd tillväxa och blifva af väsentlig nytta under den tid han besöker östra Sveriges kuster. En ständig kalender i form af mynt. Kastellanen vid bokhandlarebörsen i Leipzig,

4 juli 1863, sida 1

Thumbnail