Hennes ansigte, som var litligt äfven då hon teg, öfi .a 1 2 . S rergjots af en ny klarhet, då hon talade om sin far. Jag ser att ni häller mycket af er pappa, sade engelsmannen. — Ja, älskar honom mycket, Det är mer än ett jag honom. bet är så dyrt att resa mellan ! Il och Frankrike, och jag har varit i pension i Bri ton niira London ni känner väl Brixton — men nu reser jag till Frankrike på alvar. — Gör ni det. Ni tyckes vara väl ung för att ha slutat er uppfostran. — Jag har och flickan, ty det ämna Paris, och sedan — Hon teg litet tvekande och rodnande. — Och sedan —? su icke slutat den, svarade den unga ig göra i en mycket dyr pension i — Jag skall bli guvernant. Pappa är icke rik. Han har icke någon förmögenhet numera. — Har han då haft någon förmögenhet? — Han har haft tre förmögenheter. Den unga fickans ögon strålade af triumf, när hon sade detta. — Den stackars, käre pappa har varit en stor slösaare, fortfor hon ursäktande, och han har förstört tre förmögenhetor till sista skillingen. Men han var alltid så omtyckt och wl att man icke kan undra derpå. Han var mycket nära lierad med prins-regenten och mr Sheridan och mr Brummel och hertigen af York och allt möjligt folk, och han var medlem af biffsteksklubben och hade D