Göteborgsposten – 30 juni 1863, sida 2

alcrinsatte i full kraft älven för dessa nå dande kraft, och i de delar af landet, der detta ick förhållandet, hafva de derstädes gällande storskif. tesoch afvittringsstadgar i sin mån verkat i samms syftning som den förstnämda. Det dermed åsyftade ändamål — utbrytning af förut oskiftade eller sammanblandade egor och dessas ordnande till så stor sammanhängande områden, som utan förfå ug för rätt kunnat ske — har, ehuru vid verkställigheten med. förande för jordegaren stora kostnader och uppoftrin gar, i sina följder verkat i hög grad välgörande. Utom det att eganderätten derigenom vunnit ytterligare trygghet och odlingen af jorden i allmänhet för hvarje egare väsendtlingen blifvit underlättad. har älven sålunda den väckelse blifvit understödd, som vetenskapen girvit odlaren till ett mera rationelt, på klarare insigt af orsaker, medel och verkningar grundadt, jordbruk; ett förhållande, hvaraf frukterna allaredan mangenstädes och i flera hänseenden hunnit framträda, och som ytterligare vunnit understöd i ett äfven till ifnagavarande tid hörande ändamålsenligare sält att begagna jordhypothekskrediten. Icke mindre anmärkningsvärda för sina ur flera synpunkter välgörande följder äro de legislativa beslut, som, kungjorda först är 13827 och sedermera ytterligare utvecklade, upphälde de äldre inskränkande förbuden i fråga om hemmansklyfningar och alsöndringar af jord derilrån och i detta hänseende fastställde nya grundsatser, hvilka, i förening med hvad om nybygges-anlaggningar och understöd dervid blifvit stadgadt, besordrat jordbrukets utstackning. ökat afkastuingen deraf, beredt befolkningen ökade tillfällen till bosättning och i sin mån älven åt den större jordbrukaren lättare tillgang till dugligt arbetsbiträde genom den för den driftige daglönaren sålunda inom alla delar al riket underlättade möjligheten att uppsla egen härd. Vid skogsbruket synes väl den ena sidan deraf, den som afser återväxten, icke ännu hafva tillvunnit all den uppmärksamhet landets läge, klimatiska förhållanden och en rationel hushållning med skäl påkalla; men i afseende på afverkningen har på det Bislativa området en vigtig principforändring inom warande tid försiggatt deruti, att verkstäderna för skogsprodukters förädling blifvit ställda i samma kategori som fabriker för annan varuförädling. Den gren al näriugslifvet inom landet, i hvars genom den ekonomiska lagstiftningen ordnade äldre förhållanden den mest ripande förändring egt rum, är jernhandteringen. Detetvangsforhallande ari tackjernsbläsning och jernsm de under sckler varit till hvarandra stålda, inskränkande den enes rätt att sälja den andres att köpa, der bästa afsättning eller tillgång sig erbjöd, rudimaterien för jernets vidare bearbetning, alla de många reglementeringar, som voro ett sadant förhållandes naturliga, ehuru på dessa näringars utveckling såsom en härd hä verkande, följder, allt detta, tillika med de många tvångsstadgar, som bundo kolhandeln, har fått träda tillbaka och lemna rum för en ny ordning, hvilken, med bibehallande af vissa särskilda bestämmelser för de af gammalt efter egna grunder reglerade bergslagen, ngsgrenar Srundsatsen om fri och oinskränkt omsättningsrätt mom riket. Denna grundsats har väl i fråga om fabriksoch manusaktur-industrien alltid varit rådande; men ett för denna industri ej mindre än för bergsoch all annan industri vigtigt förhållande har imellertid mom den tidsperiod, hvarom nu är fråga, vunnit en ganska stor utveckling och väsendtligen bidragit till den industriella produktionens framsteg. Det är den genom 1848 ärs lag ordnade associationen, eller det nya bolagsförhallaude, som, inskränkande medlemmarnes ansvarighet till en hvars insats med befrielse fån hvarje ytterligare personlig örbindelse, befunnits vara så verksamt till anskassande al bade anläggulngsoch förslagskapital för hithörande inrättningar, hvilka, lör att ej sta efter siu tid, ej kunnat undgå att n s i en skala och elter en metod, som, till lrstärkande af deras producerande kralt och för utt kunna åstadkomma god vara till godt pris, voro lämpliga att medgifva användandet dervid af dessa stora hjelpmedel, dem naturen alltid i sin storhet är villig att ställa till meyniskans tjenst, så snart hon genom vetenskap och teknik lärt sig att för sina änamal rätt använda dem, och i hvilken kunskap just den tid, som här afses, framför den der bakom hggande, gjort så stora framsteg. Men äfven inom de produktiva yrken af olika slag, som räknas till de s. k. handtverkens klass, har den tekniska skickligheten alltmer sjort sig gällande såsom vilkor för framgång och äflan och uti lagstiftningen rörande dem medtört behosvet af reformer, som äfven inom ifrågavarande tid ledt till upphätvande af de slutna skräen och flera andra hithörande inskränkande ordningar, samt ill införande af en utvidgad näringsfrihet i detta hänseende. Det friare och till högre produktivitet ledaude system, som sålunda på produktionens område intr har ej kunnat annat än sträcka sina verkningar ven till handeln. produktionens oskiljaktiga och tro bundoförvandt, hvars verksamhet sa våsendtligen bevor af den forras. Prohibitivsystemet i fråga om ej mindre utförsel än införsel har småningom blifvit i ullagstiltningen öfvergilvet, och tulltaritfen reglerad er grundsatser, som uti tullsatserna inlade betyielsen mera af sinansän af skyddstullar. Utan ett stadgadt myntvärde skulle likväl den törre frihet och t till sjellbestämning, som sålunla kommit nåringslifvet och företagsamheten till del, eke förmått uträtta mycket; men de grunder, efter : wvilka detta värde åren 1830, 1834 och sedermera lifvit garanteradt, halva, så vidt erfarenheten hittills lerom burit vittnesbörd, visat sig halva motsvarat sitt indamal. och med det fasta stödet deraf har äfven ;enningecirkulationen i så väl topogratiskt som intenift hänseende vunnit en utveckling, som vi sendtligen J: nedverkat till de framsteg, hvilka utmärka landets I konomiska ställning sedan år 1834. Ehuru i afcende a sin organisation ännu lemnande ett och anat öfrigt att önska hafva de enskilda bankerna, ) vilka äfven höra till de nya företeelserna inom se-s! aste sjerdedels sckel, i ej ringa mån bidragit till enna cirkulationens större liftghet och utsträckning nom de kapital, de inom sina orter kunnat uppsam