Göteborgsposten – 22 juni 1863, sida 1

Pennritningar från Hufvudstaden. IL Åtskilliga Wermlänningar hade redar vistats flera månader vid riksdagen, då en a dem skref mig till med enträgen uppmaning att äfven inställa mig der. Det gäller också Wermlands framtid, då jernvägsfrågorna komma på dagordningen. Några dagar derefter satt jag 1 resvagnen, och en ruskig afton, upplyst af polismånskenet, stannade jag utanför hotell Rydberg vid Gustaf Adolfs torg. Den gamle livreklädde portieren kom ut på trappan, kastade en mönstrande blick på mig och åkdonet, och svarade nedlåtande på min fråga, om logis fanns: ÅÅhjo, lyckan gynnar min herre. Ett rum (med tonvigten lagd på ordet ett) har nyss blifvit ledigt. Han gjorde en nick åt två snabbfotade gargoner, som togo mina reseffekter om hand, skyndande åtskilliga trappor uppföre till den anvisade bostaden, ett med komfort inredt rum. Ofrivilligt blef jag med ens en högt uppsatt man, så tillvida åtminstone; att jag inlogerades helt nära takfoten i det höga hotellet, med torget, Norrbro, slottet och Norr-ström sedda i fogelperspektif. Sedan jag ordnat mina saker, gjort mig hemmastadd och behörigen putsat upp min yttre menniska, begaf jag mig trapporna utföre ned i dena vackra vestibulen, som för tillfället var belägrad af åtskilliga dagförnötande flanörer, Bland dessa fixerades jag några ögonblick af en lång, bleklagd, mycket ma— —fkr:—