Göteborgsposten – 20 juni 1863, sida 2

möjliga frumtid. Särskildt borde väl val, såsom Stockholmare, med afund åse den utveckling Göteborg tog, isynnerhet som det funnes de, hvilka ville, att, om det gamla Upsala universitetet skulle flyttas, det skulle pas pr jernväg förbi NWockholm och destineras till Men det tinnes något, som är öl ver såväl Stockholm som Göteborg, och det tosterlandets väl. Och skulle den allt länkande Försynen vilja göra Göteborg till centralpunkt för Norden, vore det en fosterlandets sak, sör hvilken älven en stockholmare måste böja sig. Grossh. tem tackade för den utbragta skålen, och anmärkte, huru kärt det vore för Göteborgs innevånare av sammankomma med bildningens målsmän och, hvilket så sällan sker, med dem få utbyta tankar. (s:eneral Iazelius ville hembära mötets tack till de värdar, som under mötet med sädan gästfrihet i sina hem emottagit främlingarne. Götebor lledllund ansåg, att i denna påpekade gisturihet låge mycken egoism; ty hade ågon dragit vinst af densamma, så vore det värdarne. Det vore ej de som skulle betackas, det vore de, som skulle tacka. Prof. v. Schoultz uttalade å tillämpningsskolans vägnar en varm skål för de teoretiska lärarne, från hvilka tillämpningslärarne emottaga de alumner, som de sedermera bilda för det praktiska lifvet, i hvilket de utgå. Att detta gemensamma arbete ej varit för säderneslandet onyttigt, derom bära våra jernvägar, ångsartyg, maskinerier, fabriker etc. vittne. Rektor Alander från Skara sade sig der bl. a. ha till uppgift, att vårda dervarando myntsamling. Bland de mynt, som der finnas, är älven en skådepenning, å hvars ena sida synes en bred flod med ett par kojor på slränderna och derumder årtalet ÅIIamburg 8007 på den andra sidan synes en väldig stad med tusentals hus och stora handelstlottor samt inskriften -llamburg 15800. För 800 år scdan vara Skara Westergötlands hutvudort, nu är Göteborg det; men vill man sluta till hvad Göteborg kan bli om 800 år — så bör man resa till Skara (lilliga bravorop. Handlanden Palm uttalade sig för det praktiska lifvets inverkan på våra skolor, och ville för den föreslå en skål. Rektor abe utbringade en skål för dem som ha vård om tolkskolan. Göteborg hade detta fall så glädjande exempel att uppvisa, all det måste vara hvarje skollärares, teorimannens, pligt, att tacka folkskolornas vänner, prakiikens män, för hvad de uträtta. IIr EB. C. Lindström ville, såsom ordförande inom Göäldborgs folkskoleväsende, tacka för den föreslagna skålo en, särdeles glädjande sig åt det vitsord, nu församlade pedagoger asgifvi ötver Göteborgs studs folkskolor. Prot. Andersson höjde glaset för den i intelligensens tjenst arbetande qvinnan, först för de qvinnor, som å läktaren ölvervarat mötets förhandlingar och sedan för dem, som hafva folkskolans barn i sin vård. Tal sammansattade slutligen sitt glänsande tal i en skal för den intelligenta qvinnan vid husets härd, i makens tamn och i skolan. Mag. Sehuck ville trycka lärarnes hjertan till unga hjertan, som klappade dem till mötes, och töreslog en toast för lätroverkens ungdom. Mag. UIUIM utbragte en tasksamhetens skål för den gamle veteranen inom skolans vorld, general Hazelius lifliga bifallsrop). General Ifazelius tackade för den honom egnade skålen, sägande att han redan för 40 ar sedan föreslagit, det ingen måtte bli officer inom svenska armåen. utan att ha förut genomgätt fullständigt elem. lärorerk. Tal. hoppades, att så alltid må bli, anseende på detta säll genom intelligensen samband vinnas mellan militär och civil Ånsåg för öfrigt, att hans barn en gång skulle bland sina k minnen, sedan han för låängesedan gått hädan, behålla, att han velat och verkligen med själ och hjerta arbetat tor undervisningens Mag. 1. Strömberg höjde glaset sor de lärare, som ej kunnat deltaga i mötet, men hvilkas lifliga deltagande för mötet vore otvilvelaktigt. Prol. Andersson utbragte skålen för komitcen under mötet, särskildt egnande nägra ord åt den nitiske och oförtrutne arbetsmannen lektor Blomstrand, som halt nog mod att i vär tid kämpa för idåer. de der aldrig kunna få framgång. Rektor Leurlin tackade för skålen för komitcen och för det öfverseende man visat densammas anordningar. kKektor Alander höjde glaset för ordiöranden inom Göteborgs tolkskoleväsende, hr E. G. Lindström och för ett återseende om 6 år, ty här är oss godt att vura IIr Lindström tackade, särskildt påpekande glädjen att se folkskolan gå framåt. Då 1858 Göteborgs folkskolor reorganiserades, funnos der blott 5 å 600 barn — nu äro der 2.000 eller mera. Siskran är bevisande Lektor Staaff höjde glaset för qvinnan ar i