ingsoch Polissaker. Poliskammaren. Den 17 dennes kl. 3.,10 på aftonen inmanades i häkte gjutaren Andreas Svensson, boende i Abr. Pettersons hus i Nlasthuggsbergen, emedan han samma dag kl. 8 s. m. å Stora Badhusgatan öfverfallit och med sten tilldelat mästaren vid Keillers gjuteri C. J. Sundström ett så svårt slag, att denna måst afföras till sin bostad, der han legat under läkarevård tills i thorsdags, då han med anledning af sitt betänkliga tillstånd förflyttades till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Vid förhöret härom i poliskammaren sistl. thorsdag afgaf Svensson en fullständig och villig bekännelse om sin våldsbragd samt anledningen dertill. För ett par dagar sedan hade han för dryckenskap och oordentlighet blifvit asskedad från Keillerska gjut och fattade då genast beslutet att hämnas på Sundström såsom den der inrapporterat hans felaktiga uppförande och genom sin framställning deraf varit ållande till hans asskedande. Den 17:de på morgonen hade han begifvit sig inåt hamnen för att söka agot arbete och då han kl. 8 hörde folket afringas n fabriken, vaknade ånyo hämdtankarne hos Svensson, som eggades af hunger och förtviflan. Försedd med 2:ne stenar af en knytnäfves storlek, ställde han sig i i porten till huset n:o 1 åt Badhusgatan till. Då Sandström, i sällskap med en annan person, sick gatan fram, på väg till sitt hem, och hunnit nägra steg förbi, skyndade Svensson efter och kastade stenen, som trällade Sundström i bakre delen af hufvudet, med sådan kraft, att denna genast orörlig störtade till marken, hvarefter Svensson passerade den uppåt staden. Den andra stenen sade han sig hafva tagit för att beigna i den händelse den första ej träffade. Det hade dock ej varit hans afsigt att sla ihjäl Sundström, utan hans mening hade varit att tillfoga denne något lindrigare ondt. Sveusson uppgaf om sina förhållande i öfrigt att han vore född år 1824 i Herrstads socken, Lane härad af Hallands län, der äldrarne, på hvilka han blott kände förnamnen, varit torparefolk och gesom döden tidigt lemnat honom att sörja för sig sjelf. Han började tjena i hemsocknen vid 16 års ålder och stannade der till 21 år, då han begaf sig hit till stalen, der han 1 års tid varit anställd vid akeristallet. Sedan hade han arbetat 6 år vid Keillers och 5 år vid Lindholmens mekaniska verkstad och nu senast iter 5, ar vid Keillerska fabriken, derifrån hans afskedande gilvit anledning till det begångna nidingslåädet. Af tvenne personer. som upplysningsvis hördes. berättade den ena att han, som nyligen blifvit anställd vid Keillers fabrik, ej kände Svensson, men hade sett Sundström, träffad af en sten, falla till marken, utan utt dock kunna säga hvem som kastat den. Den andra, som åter var bekant med Svensson, hade. då denne efter gerningen gick förbi residenset, mött honom och dervid räckt honom handen, hvilken Svensson ade att fatta, under yttrande att Ådet nu vore slut, dervid kastande från sig en sten. För infordrande af läkarebetyg öfver Sundströms tillstånd, hvilket är ganska oroande, emedan hufvudkålen, utan att någon blodsutgjutelse uppstod, tycks ha blifvit bräckt, uppsköts målet till den 26:te dennes och har emellertid Svensson i cellen tillfälle att reflektera öfver den tillfredsställda hämdens ljufhet. lallne och förbi residenset begaf sig