Göteborgsposten – 13 juni 1863, sida 1

Veckokrönika. Blixt, dunder och skyfall, stängda fönster, qvaf luft och forsande gatuströmmar — se der veckans meteorologiska program. Naturen började blifva litet enformig med sin långvariga torka och kyla, den ville derföre till omvexling gifva oss några storartade scener, och detta har fullkomligt lyckats. I de mörka molnen har dunderguden till de nervsvagas fasa kört sitt rullande spann under det han slagit i fjelltopparne med sin hammare, så att jorden skakat och eldgnistor flammat genom rymden. I den häftiga framfarten synes han äfven hafva kommit att slå några ansenliga hål i molnens stora vattenreservoir, ty dag och natt hafva störtsjöar spolat öfver oss, hotande nästan med en ny syndaflod. Vissa stunder hatva gatorna, oaktadt det goda afloppet, stått som forsande vårbäckar, och knappt har luften hunnit litet klarna, förrän man åter haft sig ett skyfall. Nu måtte väl landtmannen hafva fått sitt lystmäte på regn släckt för någon tid! Det säges visserligen, att förmycket regn aldrig kan falla före midsommar; men skulle det till dess fortsätta på samma sätt som under de senare dagarne, så torde vätan börja injaga lika stora bekymmer, som torkan förut gjort.