— — eeenC:wWW — hasvisligt. när, såsom i Göteborg, lärjungarnes antal vid det på stället belintliga högre elementarläroverket redan hunnit betydligt öfverstiga 5007 B. 19. Hvarpå bero klagomålen, att elementarläroverkens lärjungar i allmänhet öfveransträngas?; Åro undervisningsämnena för mång kurserna för vida, arbetstimmarnes antal för stort, eller fördelningen och anordningen af det föreskrifna arbetet olämplig? Eller äro klagomålen öfverhufvud ogrundade? 20. Hvad förstås med det s. k. mångläseri, öfver hvars menliga följder man klagar? Vill man utdöma all mångfald af läroämnen; eller, om det gifves något slag af mångläseri, hvilket kan och bör såsom välberättigadt försvaras, hvari består då detta? 21. Kunna eller böra några af nu till elementarundervisningen hörande läroämnen från densamma uteslutas? I detta fall hvilka? Dogmatik? Filosofi? Chemi? Fysik? o. s. v. 2. Anser mötet der tid vara förspilld, som vid elementarläroverket användes på filosofisk propedevtik, d. v. 8. i synnerhet på inhämtandet och inöfvandet af logik, samt att med den saken gerna kunde anstå till universitetet? Må ej snarare befaras, att den tid af två timmar i veckan, till sista läseåret inskränkta, som skolstadgan åt detta ämne anslår, är för knapp och att den torde böra ökas på bekostnad t. ex. af fysik, hvilket läroämne måhända skulle kunna försvinna ifrån humanistiska linien, äfvensom ifrån 5:te realklassen, och åtminstone på förra stället lämpligen efterträdas af logik? 23. Förtjenar det stundom förekommande anspråket, att ynglingar, som läsa latin, böra äga rättighet att afsäga sig läsning af Grekiska, något afseende? 24. Hvad är det, som företrädesvis vindicerar naturvetenskaperna till ett visst omfång en plats i skolan äfven på den humanistiska linien? Är det deras bildande kraft eller deras nytta och användbarhet i det praktiska lifvet? 25. Kan kyrkohistorien, föreskrifven på den realistiska, men icke på den humanistiska linien, öfverhufvud anses vara ett lämpligt ämne för elementarundervisning? 26. Bör undervisningsplanen vid Sveriges elementarläroverk alls icke upptaga sy ftet att i fråga om främmande språk leda ungdomen fram till vinnande af skrifoch taltärdighet? Bör åter detta praktiska syfte bestämdt upptagas, månne det snarast bör ske i fråga om döda eller lefvande språk? Och bör det utsträckas till flera språk eller inskränkas till ett enda? I sistnämnde fall, till hvilket företrädesvis? 27. Bör äfven Engelskan vara ett obligatoriskt läroämne 28. Månne den tonvigt, som nyligen blilvit lagd på föreskriften om ökade kroppsöfningars införande vid elementarläroverken icke ger anledning till några bekymmer? Blir icke derigenom hvad som kanske mera borde utgöra bisak och tjena till rekreation upphöjdt till en besvärande hufvudsak? Och så framt undervisningstimmarna i angelägna ämnen ej skola för mycket inskränkas, månne ungdomen framgent får någon tid öfrig till fria så väl studier som lekar, när den blir så upptagen med reglementerade sysselsättningar? 29. Är sabelföring fullt lämplig alt införa bland fäktöfningar vid elementarläroverken, eller tag den i anspråk för mycken krattansträngning? 30. Bör dispens från deltagande uti åfningarne i teckning samt 1 sang och musik. vägras de ynglingar, som för dessa öfningar sakna håg och fallenhet?