———— — fördt i Tidskrift för Sverges läroverk häft. 5 6 för år 1861, särskildt den del deraf, som rörer tillämpningsskolornas törhållande till elementarläroverket? 9. Är det ofta uttalade påståendet grundadt, att den nuvarande första klassen af vära elementarläroverk är öfverslödig. och att den der meddelade undervisningen kan och bör fvertagas af folkskolan eller de privatskolor, som förbereda till elementarläroverket? 10. Kunde de s. k. stadspedagogierna lämpligen ersättas genom förbättrade solkskolor? 11. Bör det vara de s. k. lägre elementarläroverken ålagdt att inskränka sin undervisning till alldeles samma vidd, som förekommer inom motsvarande antal af ett högre elementarläroverks lägsta klasser? Vore det ej mera ändamålsenligt, att dessa läroverks kollegier erhölle frihet att med eforalstyrelsens goda minne utsträcka öfversta klassens kurser och läroämnen så långt som förhandenvarande omständigheter lämpligen kunna medgilva? 12. IIvilka äro fördelarna och olägenheterna af klassläraresystemet å den ena sidan samt fackläraresystemet å den andra, och inom hvilka gränser är det förra eller det sednare att föredraga? 13. I hvad mån kan föreläsningsmethoden inom elementarläroverket anses lämplig? 14. Har i afseende på val af läroböcker vid de offentliga läroverken någon annan kontroll visat sig behöflig, än den hittills brukliga? Böra vid läroverken inom samma stift olika läroböcker få följas? Månne ej maturitets-examens förläggande till elementarläroverken framkallar den fordran, att läroböckerna skola vid alla rikets elementarläroverk vara desamma? Då det likväl är af vigt att så mycket som möjligt gå lärarnes individuela tallenheter till mötes, månne ej häldst ett flertal af läroböcker bör 1 de särskilda ämnena astställas, inom hvilket tlertal vederbörande! lärare erhålla valfrihet? — Om det är skäl att utsätta täflingspris för goda läroböckers författande, huru bör prisdomstolen vara sammansatt? 15. Kan nödig enhet i maturitetsfordringarne vid den blifvande afgångsexamen bäst vinnas genom de tillämnade censorernas inspektion? 16. År det önskligt, att den myndighet och uppsigt, som med afseende på elementarläroverken nu utöfvas af biskop och domkapitel, ölverflyttas på en särskild styrelse för elemenarläroverken? Kan ej såsom skäl för en förändring med något fog åberopas dels svårigheten för biskoparne att jämte vården af kyrkans numera ganska invecklade angelägenheter kunna i egenskap at eforer följa och leda de på skilda orter belägna elementarläroverkens till ett helt annat område hörande verksamhet, dels den oformligheten, att ej blott vissa lektorer ofta nog blifva eforer öfver sig sjeltva och öfver sin rektor, utan ock det ena högre elemeniarläroverket mången gång kommer att subordinera under det andras lärare, enär ju stiftstadens lektorer såsom domkapitelsledamöter ega att vid biskopens frånvaro sköta eforatet öfver alla stiftets läroverk? 17. Böra rektorsembetena vid högre elementarläroverk vara fasta eller rörliga? Och böra förslagen till dessa embetens besättande någonsin utgå ifrån eforus ensam, eller heldre ifrån domkapitlet, sedan äfven kollegii yttrande blifvit inhämtadt: 18. Kan det fordras, att en enda rektor och ett enda läroverk skall räcka till för huru många lärjungar som häldst? År ej det lokala behofvet af ett nytt elementarläroverk