Göteborgsposten – 5 juni 1863, sida 2

lingar befunno sig, tog utom föregående ordvexling, drifven som han säger sig ha varit af en oemotståndlig ingifvelse, en till hands varande stol och krossade med denna hufvudskålen på en af de öfriga minnen i sjukrummet, hvilken afled omedelbart efter dråpslaget. Banemannen fortfor att med sitt tillhygge misshandla den döda kroppen tills efter mycken möda man kunde tå bugt med honom. Mördaren säger sig ha burit agg till sitt offer alltifrån en någon tid förut förefallen ordvexling i fråga om uppbyggelseskrifter och deras studium. Någon ånger förmärkes icke hos honom. — Det är, om vi ej missminna oss, blott ett par år sedan en tilldragelse at samma sorgliga beskaffenhet och under liknande förhållanden föreföll å samma ställe. Omdömen om Göteborg. I en korrespondens från Stockholm till eoDalpilen lemnas följande rätt pikanta omdömen om vår stad med flera dess ställnmgar och förhällanden af en person, hvilken såsom deltagare i national-ekonomiska mötet, här vistats några dagar: -Göteborg är en stor, en engelsk stad, eller står åtminstone på god väg att bli det förra. En stackars Stockholmsbo vandrar med välbehag på dessa omsorgsfullt stenlagda gator, dessa breda, med plansten lagda trottoarer och tänker med blygsel på vår drätselkommission, gatuläggningskommission eller hvad de allt heta dessa, nu gudskelof f. d. myndigheter, som generationer igenom visat Big så föga ömma om våra fötter. Stadens byggnad är regulier, husen vackra, nära jemnhöga allesammans och alla af sten, åtminstone i den egentliga staden. På öppna platser är ingen brist, och Gustaf Adolfs torg, med sin bronsstaty af Gustaf IL Adolf, skulle ej skämmas för sig i hvilken stad som helst — blott det fula hus som innesluter högvakten vore borta. En serdeles angenäm och ovanlig anblick erbjuda de staden genomkorsande kanalerna, med de många öfver dem ledande, prydliga och lätta jernbroarne. Nästan de flesta husen äro byggda af holsteinsk klinkert-sten, som gifver dem ett solidt, jag ville nästan säga eldfast utseende, men å andra sidan har denna byggnadssten den egenskapen att med åren svartna, hvarföre också många af de äldsta husen — de äro ej rappade — se litet ruskiga ut, ehurn de i sjelfva verket ej äro det. Göteborgaren är mycket fin af sig, likaledes fruntimren, om hvilka jag dock ej kan yttra mig med säkerhet, ty här liksom på flera andra ställen tycktes det ej höra till goda tonen att fruntimren visa sig mycket ute. Man skulle annars ha trott att på en solvarm söndag le beau monde skulle förekomma — men nej! monde visserligen, men beau ingalunda. Göteborgs vackraste promenadplats är -Trädgårdsforeningen, en storartad anläggning med volierer ekorrburar o. s. v. eller åtminstone en af hvardera slaget, schweitzeripaviljong, en drinking fountain, kanske flera, strömdrag här och der, med ett ord något i sitt slag utmärkt, och strax bredvid ser man en superb afgjutning i brons af Molins europeiskt bekanta grupp Bältespännarne. Teatern är präktig och ligger vackert. Den är lika stor om ej större än Mindre teatern i Stockholm och inredd serdeles dyrbart. Värdshus finnas temligen många och alla ganska propra, men dyra så att det kändes åtminstone för en Stocknolmsbo. All vanlig köttmat kostade 63 öre portionen, och Gud ska veta att portionerna icke voro stora; billigast föllo sig rödspottor — hos oss den tid de funnos kallade ryss-spottor — eller 50 öre portionen, och detta i Göteborg, der jag gladt mig så mycket åt att få moja mig t. ex. med hummer och ostron, ja ostron och hummer funnos visserligen — skam hade det varit annars — men till precis på öret samma pris som i Stockholm. För att gå vidare i texten rörande dyrheten i Göteborg vill jag nämna att en kopp kaffe på de bättre ställena kostade 16 öre, en hjelplig cigarr 16, 20 a 25 öre, att en rakning kostade 10 öre, att en half butelj Kristiania-öl kostade 30 öre, det Göteborgska bäjerska ölet 25 öre — det var nästan odrickbart — 0. s. v. i samma proportion. Jag skulle önska jag hade råd att bekosta de Göteborgska restauratörerna en liten tur till Hullsbergs station, det är middagsstället på resan, för att låta dem se och känna de fyra rätter utmärkt väl lagad mat man der får för 1 rdr 50 öre person; men tyvärr har jag ej råd dertill, kanske någon menniskoälskande Göteborgare gör det; efter all anledning borde en dylik resa för hrr restauratörer blifva en stor nytta för hela stadens ungkarlar. På hotellet der jag bodde, Göta Kallare, kan jag ej klaga hvad priserna beträffar, men nog borde mera komfort finnas på ett så stort etablissement som detta. Teatermiasöden. Vid en representatan af tDAananfrun på Kalmar teater in