Göteborgsposten – 5 juni 1863, sida 1

timmas besök i katakomberna (frän elfva till half tolf) vore tillräckligt för mig, kunde jag hinna till stationen ifall jag hade en hyrvagn ledig, hvaremot jag, ifall jag fann expeditionen tillräckligt intressant för att på densamma använda längre tid, ämnade uppskjuta min afresa till aftonen. Jag fann katakomberna utomordentliga, men enformiga. Hvar och en vet att de ursprungligen voro stenbrott, ur hvilka man hemtade byggnadsämnena för staden Paris. Man har också träffande sagt att den franska hufvudstaden blifvit byggd af sina egna inelfvor. Låt det bli den ringaste jordbäfning under Paris — staden ligger på en vulkanisk linie — och dess förvånande palatser, dess hela varelse uppsväljes af den graf det sjelf graft. I början af detta århundrade beslöt Napoleon att alla begrafningar skulle ske utom stadens murar, och alla kyrkogårdar i Paris uppbrötos samt öfverbyggdes. Millioner af döda fransmäns ben nedfördes i katakomberna och ordnades på ett fantastiskt sätt. Den besökande går emellan tvenne väggar af dödskallar, hvilka alla tyckas stirra på honom med en spöklik tom blick. Tio minuter voro alldeles nog för att tillfredsställa min nyfikenhet; men vår ledsagare trogen sitt yrkes traditioner fortfor att göra oss