t På vännen Carl Petter Eugen Svalanders Begrafningsdag, d. 26 Maj 1863. Hvi rycktes du från vänner och slägt så tidigt bort, Hvi blef din lefnadsbana på jorden här så kort? Just när ditt lifstråd egde sin goda, friska saft, Just när som du befann dig uti din fulla kraft IIvi skulle då din lifstråd så plötsligt klippas af, Hvi skulle då du myllas uti den graf? Hvem mäktar på de frågorna v t gifva svar? Blott den som menskans öden i sina nder har. Det hjelper ej att knota emot den Högstes råd, 7 Ty allt han till det bästa ju st yrer i sin nåd; Och derföre ej klaga vi vilja vid din bår Men fälla vid densamma af saknad mången tår; Ty saknad är du, broder. Så lätt ej sylls igen Den plats som du har lemnat uti vår krets som vän. Å. Jon. 00i . —