hållit en jemnare status, ty införseltullon skulle förhöja varans värde så mycket att den det oaktadt endast med djerf spekulation skulle kunna inköpas. Det är dylika hastiga ojemn beter och vacklingar upp och ned i varnomsättningen, som inverka så skadligt på ett lands lugna materiela utveckling vi torde hafva ett varnande exempel i Finland, der vansinniga tullförfattningar gjorde det omöjligt för handlarne att i tid möta den förtärande hungersnöd, som der rasat. En oräsonlig förhöjning i litsmedlens pris skulle dessutom framtvinga förhöjning i prisen å produkter al svenska fabriker, eller och i dem framkalla nöd, alldenstund arbetspenningarne ej skulle motsvara de nödvändiga lifsmedlens dyrhet. Fubriksegarne. som ännu icke till största delen öfvergifvit sina prohibitionistiska tendenser, kunde Jn äfven komma fram och påyrka prohibitiva tullsatser å med deras varor konkurrerande artiklar. Då litsmedlen fördyras genonmlandtmannanäringaryddande för främmande konkurrens nes hvi skall man då kunna beråtva oss skydd och kasta oss i konkurrensens gap, skulle de säga, — och det fastän svenska jordbruket redan erhållit en utveckling, som sgilvit det stadga, hvaremot svenska labrikerna. ovedersägligen ännu befinna sig I linda, jemförda med utlandets. Huru skola vi kunna tätla med dessa senare. då våra egna arbetare för sitt litsnppehälle måste fordra högre afläningar? Att höja våra egna priser, är omäjligt, tv då dödas vår produktion genom åsversmämning af främmande artiklar: vi mäste derföre ha prohibitiva tullseatser. som stå importen, eller åtminstone försvåra den. Detta sabrikanternas tal skulle smaka bondeståndet oangenänmt, men det skulle vara berättigadt; den ona belkklassen tar ej och kan ej gyunas till förtång för den andra. kRe sultatet deraf skulle naturligtvis bli det, att en stor del at allmogens egna beholsartiklar skulle stå den obehöfligt dyrt, eller hela landet genom en öfverdritven import göra förlu ster till förmån för en klass. Lyckligtvis hafva de 3:ne andra standen ej ännu uttalat sig i samma anda som bondeståndet, och det står derföre att hoppas, det man ej skall med oförnuftig blindhet sätta ett ständerbesluts insegel på en åtgärd, som ej kan medföra någon nytta, men kan lända den stora massan till bryderi och förfäng. Finland. Stämningen derstädes måtte vara i högsta spänning, att döma at tidningarnes antydningar deritrån. Salunda sager Helsingfors Dagblad för d. 18 d:s: Tiderna ha ett allt mera krigsbebådande utseende. Den ryska militären i landet förstärkes. På Sveaborg och i Wiborg bildas nya fiistningsregementen. Nan torde dessutom inom kort hafva alt emotse en order om finska militärens komplettering och åtskilliga dermed förenade reorganisationer. — Hvarifrån skall landet taga medel till dessa krigsrustningar? — Penningar finnas redan härtill, svaras det. — Det för Finland räkning nyligen upptagna lånet i utlandet: Andra penningar finnas näppeligen att tillgå i det at alla finansiela bekymmer lidande Finland. I samma blad berättas vidare: KxbIat har vetat omtala några svåra konflikter, hvilka skulle egt rum i Nyby i Nastola kapell emellan ett genomtågande ryskt militärkom mando och innevånarne, hvilka senare blifvit ytterst våldsamt behandlade. I följd at ander handgemänget undsängna sar lär en finne tillsatt lifvet och en annan torde svälva i fara. Den ryska censuren arbetar itrigt. och de finska tidningarne bära tydliga spår deraf; de uttala också högligen, så högt de få tala, sin harm deröfver. Tin Södermanlands Läns Tidninge skrilves från Nedre Satakunda i Hinland, under d. 11 d:s, bl. a:: Den politiska atmosferen börjar kännas qvaf, ja tryckande. Det är troligt, att man i Sverige redan har sig bekant huru vederbörande härstädes fjeska för att få ihop underdånighetsadresser att insändas till kej: ren; men detta hatver sig ej så lätt nu, som år 1854, likasom det för närvarande ej står till att förmå städernas köpmän att, liksom under förra kriget, ställa fartyg, med besätt ningar och tull proviant, till regeringens dis INO INN