denten hade rättighet afbryta alla talare, ministrarne inberäknade ; att ministerns konstitutionela rätt icke blef kränkt genom ett sådant afbrott; och att å andra sidan det var okonstitutionelt af ministrarne att göra sin närvaro i kammaren beroende af godtyckliga vilkor. Pre e förklararade nu. att har skulle beg det ministrarne infunne sig till följande sädakg Detta var detsamma Som att föra saken till en kris. Men det var ej ens tillräckligt för kammaren, ty den antog, med föresats att komma till en uppgörelse med general Roon. en resolution med begäran om -krigsministerns deltagande i fortsätt ningen af militärdebatten. Några dagar derefter emottogs ett annat dokument från ministrarne, hvari de upprepade sin förut gjorda begäran och sin hotelse att hålla sig borta; kammaren svarade derpå genast med att nästan enstämmigt votera, det debatten om militärpropositionen icke skulle företagas till behandling förrän ministrarne infunno sig. Så stodo sakerna, då IH. M:t i går gick emellan med ett kongl. bådskap, hvilket klandrar kammaren och förklarar, att den kränkt hans ministrars konstitutionela rättigheter. Detta bådskap har kammaren energiskt besvarat med att besluta en adress till konungen, hvari begäres den nuvarande ministerens asskedande samt fortfarande tasthålles vid kammarpresidentens rätt, att kalla äfven en minister till ordningen. Adressen gör äfven ministören ansvarig för, att sessionen förselat sitt ändamål, och anmodar ifrigt konungen, att göra slut på ett tillstånd, som i sitt sköte innebär stora faror för konungariket. Hela Europa afvaktar nu med spänning, hvad svar konungen hiärå skall afgifva. hrisens hela djup ligger klart för allas ögon.