Rysslands svarsnoter till de diplomatiskt intervenerande makterna ha nu siktats så länge af statsmän och politiska dilettanter, att deras andemening blifvit fullkomligt klar för den begripande insigten. IIVvem inser icke att de äro bomber ämnade att spränga den hotande alliansen mellan tre stormakter, att de alse att vinna tid för den slutliga massakern af hela det varma, fosterlandsälskande och hjeltemodiga Polen? Pe äro skickligt utspelta kort, och czarens rådgifvare lita nog på att de skola göra stick, att deras höge herre skall vinna partiet liksom hans företrädare vunnit dem, som sett lika kinkiga ut. Det stridslystna Frankrike har sätt hala ord och komplimanger egnade att smickra den stora nationen och den store parvonven, som vill spela Europas skiljedomare. England har trakterats med en argumentering, som går ut på alt göra svart till hvitt och den ryske ertaren till polska folkets ommaste vän samt att skjuta hela skulden för insurrektionen på utlandet, som skulle ideen om att polackarne äro förtryckta och misshandlade vara en utifrån importerad uppfinning, som dessa varit nog enfaldiga att sätta tro tull. Osterrike har fått ett ganska kort och bistert svar afspeglande gammalt och nytt groll, medan Italien och Spanien trakterats med granna men lösa fraser och annat diplomatiskt slisk, alldeles som om deras uppträdande till förman för Polen vore en för skams skull iakttagen cere2