tillanda? En utländsk tiannng vill veta, att grefve Berg bland andra ofelbara medel till resningens undertryckande i förvaltningsrådet föreslagit: 1) Staden Warschaus innevånare skola aftaga sina mössor för storfursten och alla militärer ända ned till underlöjtnanterna; ) det törbjudes att röka cigarr på gatan; 3) alla skola häktas utan undantag, hvilka gå i eramarker och polska stöflor; 4) skogarne skola nedhuggas eller nedbrännas öfver hela andet, likasom på Kaukasus. Markis Wielopolski tillät sig deremot anmärka, att dessa förslag icke syntes honom praktiska, 1) emedan ingen skulle aftaga sin mössa för storursten och ännu mindre för någon lägre mi:, utan tvärtom, för att undvika detta, snarare gå in i närmaste hus; 2) hvad förbudet mot cigarrökning på gatorna beträffade, skulle derigenom förpaktarne af tobaksmonopolet, hvilka betala ansenliga afgifter derför, bli oroliga och slutligen uppsäga sina kontrakter, kvarigenom statskassan skulle lida en betydande förlust, emedan ingen nu skulle vara hugad för att ingå på ett dylikt kontrakt, likasom ingen funnits, som vore beredd att fullgöra de för militären på tre år utskrifna leveranser; 3) i afseende på czamarkerna och stöflorna är ett dylikt förbud outförbart, emedan man ej kan åt ifrågavarande personer köpa andra rockar och Sstöflor; 4) outförbarast vore dock det fjerde förslaget. IIr general, ni har låtit bränna ned skogen vid Kampinos och derigenom drifvit bönderna i armarne på upproret, ty kring Kalisch och i Kujavien hafva de redan rest sig och visat sig vid Piotrkow, och likväl ha ni blott nedbrännt 40 tunnland; försök att nedbränna 400 och utsigterna för vår seger skola reducera sig till noll. Men för att förstöra skogarne behöfvas 40 år. Grefve Berg kunde härpå intet svara. Angående krigsplanen för tillintetgörande af upproret förljudes, att de ryska kolonnerna från Warschan, Kalisch och Wloclavok skola skynda ut längs båda stränderna at Wartan, för att drifva polackarne in på preussiska området; generalerna Wittgenstein, Brummer och Minkwitz hafva träffat nödiga öfverenskommelser med preussiske öfverbefälhafvaren. Denna plan, skulle, anses det, vara förträflig mot slutna armåekolonner, men i förevarande fall kan den svårligen vara al någon verkan, emedan sprängningen af en kår icke förlamar en annan. Ryssarne draga för öfrigt alltjemt förstärkningar till sig, man talar om 10,000 man, hvilka skola föras till Wartau. A andra sidan erhålla polackarne alltjemt förstärkningar, och isynnerhet från Galizien. På en vecka stötte 6 å 700 man till Jevioranski. Microslawski har åter visat sig med en kår, men såsom vanligt blifvit slagen. Det bekräftar sig alltmera, att depescherna från Krakau äro opålitli De telegraferade flera trällningar, i hvilka polackarne blifvit slagna bekräfta sig icke. Sålunda har den nyss, såsom det hette, i grund slagne Csakowski ånyo vunnit segrar öfver ryssarne och rör sig fortfarande med otrolig snabbhet. Jung Blankenheim, långt ifrån att vara dödad eller sårad, oroar fortfarande ryssarne. Jevioranski är alltjemt stark och segerrik. Det synes på ett betecknande sätt framgå af alla underrättelser, att polackarne ega de största förhoppningar, och man väntar att det snart skall definitivt visa sig, att Ryssland ej förmår kufva resningen. Polackarne önska derföre icke på ännu någon tid en europeisk kongress hvilken skulle kunna gagna Ryssland. Man fäster derföre icke någon större vigt vid ett par parisertidningars förklaringar, att Ryssland principielt gifvit sitt samtycke till den föreslagna europeiska konferensen för ordnande af den polska frågan. Ryssarne å sin sida beteckna med list och blodspår alltjemt sin väg. Sålunda skrifves under d 6 d:s från Wilna till Czas: I trakten af Dunaburg finnes en koloni af moskowiter, c:a 4,000 själar, hvilka hafva sin egen religion och kallas Raskolniki. Deras fäder, hvilka under Iwan den gymme och Peter den store förföljdes för sin religion, sökte skydd i Polen och slogo sig ned vid Dinaburg. Nu kommo till dem förklädda soldater med de falska ryktena, act polackarne skulle mörda dem och bränna upp deras byar. Dessa menniskor, ett rått, obildadt folk, enligt sin moskowitiska natur hugadt för röfveri och mord, ville länge ej lyssna till dessa angifvelser. Men den 26 april tågade de, under anförande af flere ryska soldater, mot slottet Winki, tillhörigt grefve Stanislaus Moll, 3 mil från Dunaburg. 2 werst från jernbanstationen, ölverrumplade om natten slottet och de der sotvande herrskaperna, bl. a. grefvens gäster, hans 2:ne bröder Alexander och Johan, hans svåger, grefve Komar, furst Nirski och hr Urban Benislawski. Man ryckte dem ur deras sängar och misshandlade dem. Man ref sönder grefve Stanislaus Molls skjorta, band den nakne, som blott hade på sig en stötvel och en nattrock, grymt med rep, jemte de öfriga herrarne, och lemnade dem blottade och blölande på närmaste jernvägsstation åt militärand mhatnauna hårillea förda dam 3 datta II— —— —— — — — — —— —— — — —— — — —— —— ——