Göteborgsposten – 13 maj 1863, sida 2

solidt, än ett sväfvande hopp. Den hemliga nationalkomitåen i Polen har redan omsports från Paris, huruvida insurgenterna äro i stånd att hålla sig i ytterligare tvenne månader, och svaret har utfallit jakande. En del af dessa tvenne månader har gått till ända, och i stället för att bli qväfdt, har resningen vunnit i styrka och är mera utbredd. Det berättas, att ett memorandum eller manifest inom kort skall utfärdas af denna hemlighetsfulla kår, som ännu bedrager den ryska polisens vaksamhet och organiserar sina band från Warschau med tillkännagifvande, att ett lån till stort belopp, å de rikare polackarnes egendom, skall upptagas för krigets utförande. Jag har på andra håll hört, att under det alla möjliga bemödanden skola göras, för att förmå England och Österrike att handla i öfverensstämmelse med Frankrike, skall kejsar Napoleon likväl, om han tvingas dertill, ensam fullfölja sin plan. Den såsom halfofficiel betraktade parisertidningen Patrie innehåller en våldsam artikel mot Ryssland med anledning af den i dess svarsnoter gjorda beskyllningen, att det är de europeiska makterna sjelfva, som framkallat upproret i Polen genom det understöd de gitvit åt revolutionära konspiratörer. Bladet säger dessa tänkvärda ord: Denna anklagelse är ej allenast orättvis, vi skulle kunna säga att den är brottslig. Den är brottslig, emedan den har till syftemål både att förneka Polen dess lidanden och rättigheter, samt att genom en fåfäng skräck beröfva det hela Europas sympatier. Den är dock ännu mera allvarsam, om man närmare undersöker i hvilka ordalag den finnes formulerad af furst Gortschakoff. Ryska regeringen framkastar ej allenast de hjeltemodig: vararnes af Polen medbrottslighet med det revolutionära partiet, mazzinistiskt eller annat, hon svarar, att den brand som tändts på Weichselns stränder erhåller -guttömlig näring utifrån, d. v. s. från Frankrike, Osterrike och England. Det är ej mera Ryssland, som förtrycker Polen, det är Frankrike, det är Österrike, det är England, som uppvigla det. Det är icke mera den polska nationalregeringen, som är en hotelse för Eurropas fred, det är revolutionen som har sin härd i Paris, London och Wien. Välan derföre, emot revolutionen! utropar kabinettet i Petersburg; emot de folk, som vilja vara fria! Och den dag, då offret af alla de patriotiska förhoppningarne och alla folkrättigheterna gjorts inom Europa, skall det ryska väldet i Polen ej vara mera än ett ädelt protektorat, hvars moskovitiska storhet frivilligt skall utvidga sina dyrbara gunstbevis! . Nej, Polen konspirerar icke med de män, som uti oredorna på kontinenten söka utföra sina brännbara planer! Nej, Polen, öppnar icke sina leder för Mazvinis fanatiska anhängare! Men om den polska saken någonsin kunde lemna revolutionen en armf, skulle det vara Rylsland som skapat den genom sin despotism. Betecknande kan möjligen äfven detta yttrande at Morning Post anses: En kompromiss kan leda till stiltje för en tid, men den europeiska freden, om hvilken kejsar Napoleon talar så mycket, skall ej vara betryggad, så länge ännu en gnista rysk makt ligger qvar i det krutmagasin, som man kallar Polen-. Polens nationalregering i Warschan utvecklar en kraft, som är verkligen förvänansvärd, och korrespondenterna derifrån platsen säga, att de ryska myndigheterna derstädes ej mera förmå göra någonting. Förvirringen är derföre ofantlig. Revolutionskomitens besallningar deremot åtlydas på det punktligaste, i annat sall straflas den olydige med döden, utan dom och ransakning. För några dagar sedan — skrifves det sålunda af d. 6 d:s — hade revolutionskomiteen befallt, att innevånarne i Warschaus förstad Praga (12,000 till antalet) skulle lemna sina hem. Denna befallning föranledde till närmare undersökningar, och man upptäckte om aftonen hemliga arbetare, hvilka voro sysselsatta med att anlägga minor till det på högra Weichselstranden midtemot citadellet belägna fästet. Minörerna hafva arresterats; de förklarade, att man tänkte d. 13 spränga i luften detta fäste med dess 800 man starka besättning, de betydliga krutförråden o. s. v. Den mördade publicisten Miniszewskis enka har at storfursten-ståthållaren erbjudits 10,000 silfverrubler och sin mans pension för lifstid; men på grund af ett från revolutionskomiteen ingånget förbud har hon trott sig böra afstyra dessa båda nådebevisningar. Från Krakau skrifves d. 9 d:s, att en polsk friskara om 1,900 man under Czakowski d. ö:te d:s blifvit slagen och sprängd i närheten af Czarew. Åfven telegrammerna från Krakau börja erhålla en rysk anstrykning, och böra endast med försigtighet emottagas. I Petersburg väntas allvarsamma dagar. Finansnöd, och stor brådska inom krigsdepartementet. Från Mexico ingångna underrättelser af d. 9 April förmäla, att fransmännen intagit Pueblas samtliga utanverk, och att hela den mexicanska besättningens tillfångatagande väntades. Fransmännen hade förlorat mycket tolk. NewYork d. 29 April: General Banks expeditionskår har i tre olika fäktningar slagit sydtrupperna vid Bayon Teche och tagit 1,500 man tillfånga. Ytterligare 12 transAOAAHOAO LL