Från Utlandet. Det märkligaste i dagens politiska krönika är det fredsamma språk, som den halfofficiela pariserpressen helt plötsligt börjat föra med hänsyn till polska frågan. Naturligtvis sätter ingen lit till denna omsadling, hvilken man mycket riktigt bedömer endast vara tillkommen, för att inverka lugnande på Börsen och handeln i allmänhet. Tokroligast är dock la France i denna sin nya ifver, då bladet säger, att de! om Polen inledda diplomatiska underhandlingarne kunna draga ut ända tills i slutet af Augusti. Inför denna omständighet, tillägger ÅFrance?, måste hvarje fruktan för krig försvinna; ty från september är det omöjligt, att företaga något i Finska Viken eller Östersjön, och detta hinder varar från september till april. Man kan således, menar bladet, vara fullkomligt lugn. Ryssland skall ej kunna sätta sig emot hela Europa. — Det är visserligen sannt, att underhandlingarne kunna tortfara så länge, men frågan är nu, om de få det. Skulle Frankrike kunna ingå på ett sådant långsamt pinande mord af den nation, hvars talan det förmenar sig föra och hvars resning det otvifvelaktigt understödt, kraftigast af alla, genom både officiösa och andra vinkar om kraftigt bistånd? Åhnej, det är omöjligt, ty fransmännen sätta ej allenast värde på la gloire de campagne, utan äfven på la gloire dhonneur. Den halfofficiela pariserpressen motsäges dessutom på det bestämdaste af alla korrespondenser från Paris, hvilka fortfarande ljuda krigiska, om de än nu veta att tala om ett fredsparti, som finnes i hofkretsen. Billault, Persigny och Morny skola nemligen vara fredliga, prins Napoleon, Walewskil och Drouyn de Lhuys sägas deremot förorda krig. För egen del öfverlägger kejsaren, säga samma personer, mera hemlighet och direkte med gesandten i Petersburg hertig de Montebello och konung Carl XV i Sverige. Å den polska krigsteatern råder fortfarande den största verksamhet. Af synnerlig vigt är nedanstående underrättelse. Från trakten af Telsze i Samogitien skrifves nemligen under d. 15 d:s till posenertidningen Dziennick Poznanzki:: För några dagar sedan syntes vid Samogitiska kusten två fartyg med vapen och krigsmateriel, hvilka med glädjerop emottogos af insurgenterna. Ryssarne kommo för sent att hindra landstigningen. D. 13 lyckades det ett tredje fartyg att lägga i land i en skogig trakt mellan Memel och Polangen. Förutom vapen utskeppades äfven 300 väl beväpnade män, hvilka förskingrade den mot dem från Lipawa utsända halfva sqvadronen kavalleri. — Det förtjenar tilläggas, att de tvenne första fartygen sägas vara svenska, hvilket väl dock kan anses för ett blott löst antagande. Bekräftar sig emellertid denna underrättelse, skall välresningen i denna trakt snart få luft, och der är måhända den för Ryssland farligaste punkten. Anmärkningsvärd är äfven den från flera håll sammanstämmande uppgiften, att stämningen i Warschau är i högsta grad insurrektionel. Erkebiskop Felinski har alldeles dragit sig tillbaka från regeringspartiet, och då general Berg ville göra visit hos honom, lät han ssvara, att han icke kunde ha den äran emotI taga honom. I Warschau har dödsfesten vid Babice soch Zaborow, till hvilken 80 andliga med 6,000