Göteborgsposten – 20 april 1863, sida 2

-V — a — Den vandrande prinsen kom, upprepade hon, och han hette Georg Talboys. Sir Michael Audley ryckte till af häpnad för första gången sedan hans hustru börjat sin bekännelse. Nu begynte det bli klart för bonom. En mängd ouppmärksammade och EE omständigheter, som tycktes för obetydliga att observeras och erinras, runno honom i hågen så lifligt, som om de varit de vigtigaste omständigheterna i hans lif. j — Mr Georg Talboys var kornett vid ett dragonregesmente. Han var en rik landtjunkares ende son. Han blef jkär i mig och gifte sig med mig tre månader efter min aderstonde födelsedag. Jag tror att jag älskade honom så högt, jag kan älska någon, icke mer än jag älskat er, sir Michael — nej, icke så mycket, ty när ni gifte er med mig, böjde ni mig till en samhällsställning, som han aldrig kunde ha skänkt mig. Drömmen var skingrad. Sir Michael Audley erinrade sig den sommarqväll, då han gjort sin kärleksförklaring för mr Dawsons guvernant; ban erinrade sig den känsla af smärta soch svikna förhoppningar, bvaraf han då genomtrangts; och det förekom honom, som om den varit en matt förkänsla af denna aftons qval.