först 1825, oaktadt konstitutionen stadgat dess sammankallande hvartannat år. Den härde och tyranniske storfurst Konstantin bidrog å sin sida från första början att göra det ryska väldet odrägligt. Såsom chef för den polska armåen ådömde han de adliga officerarne kroppsliga bestraffningar — något oerhördt i den polska adelns annaler, ehuru helt vanligt i Ryssland. Redan 1819 afhände flera polska officerare sig lifvet, emedan de ej kunnat erhålla upprättelse för en dylik skymf. Obetänksamma ynglingar, som ådragit sig Nowosilzows misstankar blefvo skickade till Siberien. År 1821 proskriberades ett landtbåd, emedan han vågat göra opposition. En 1822 upptäckt sammansvärjning hade till följd en undersökning, som räckte ända till 1829 och som kräfde talrika offer äfven i de förnämsta familjerna. (Forts.)