Lady Audleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan. — Jag försäkrar er, mylady, stammade hon, att jag kommit mot min vilja. Jag sade sill Lukas att det var orätt af oss att alltid plåga er och än begära en tjenst och än en annan och aldrig lemna er en månad i ro. Men — men — han dref mig åstad genom att hålla ett grusligt väsen, och så tvangs jag att komma hit. — Ja, ja, ropade lady Audley otåligt, jag vet allt det der. Jag vill veta hvarför du kommit. — Jo mylady, svarade Phoebe halft mot sin vilja, Lukas är som ni vet mycket slösaktig, och jag kan icke på något sätt öfvertala honom att vara ordentlig och stadig. Han är icke nykter, och när han dricker med en bop råa bönder och dricker kanske ännu mer än de, så är det helt naturligt att ban icke kan föra räkningarne rätt. Hade jag icke lagt mig emellan, så skulle vi varit ruinerade längesen, och huru mycket jag än sträfvat, kan jag icke få det att gå ibop längre. Ni mins väl att ni gaf mig pengar att betala bryggarens räkning med, mylady? — Ja, det minns jag mycket väl, svarade lady Audley t) Forts. fr. N:o 75.