Göteborgsposten – 26 mars 1863, sida 2

— ———————7—77—7—7—7—7—— — ———————————————————5 ö om det stora polska mötet i London i Guildhall, skrifver nu Palmerstons organ Morning Post-: Detta möte var en af de nationerna till en sporre och konungarne till en varning. Alla klasser voro representerade. Dess mest karakteristiska kännetecken var en detta låta regeringarne leda sig. Ingen minister skulle våga att kasta sitt land i ett krig, endast derföre att hans personliga känsla drifver honom dertill; men det är någonting helt annat, om nationen sjelf för en icke skall styra. Ingen har upphetsat folkandan mot Ryssland. Ministrarne hafva betett sig med moderation och pressen med ovanligt undseende. Men det strider mot menskliga nedslagtas, ett tolk som i åratal uthärdat orättsynas som att engelska nationen i polska frågan är af en enstämmighet, som redan djupt träffat regeringen, och att denna börjar sätta sig i gång med mera kraftiga steg än hittills. Anfallet har i denna stund ej ringa vigt. Från Turin skrifves, att pater Passaglias val till medlem af deputerade kammaren blifvit giltigt förklaradt med 70 röster mot 15. Saken har sin betydelse. — 1 Södra Italien isynnerhet råder stor entusiasm för Polen. Turkiet rustar starkt och stor verksamhet råder inom alla grenar af militärförvaltningen. Officerare vägras permission. En ny förveckling har uppstått i Östern. Afghanerna ha intagit Herat, och Persien rustar nu, för att möta denne fiende, hvilken sjelf går i Rysslands ledband. Från Mexico skritves under d. 17 sebr., att general Forey genom en proklamation tillkännagifvit det förestående argreppet på Puebla, som mexicanarne tros skola utan strid utrymma Senare Post. Frankfurtertidningen LEurope, som alltid varit väl underrättadt om Österrikes politik, säger, att furst Metternich återvänder till Paris med löfte om kejsar Frans Josets fasta beslut, att uppgifva den hel. alliansen och hädanefter afgjordt biträda vestmakternas politik. Köln. Zeit. skrifver om de sista vigtiga händelserna i Polen. Langiewicvys afsigt gick derpå ut, att hålla besättningarne i Miechow, Olkusz och Czenstochan i schack och långsamt tränga sig till Landomir, under det ryssen Schachowskoj från Miechow alltjemt digt drog till sig förstärkningar. Han hade förenat sin kår med den som ryckt fram från Czenstochan öfver Wolbrom, han hade ätven i tvenne kolonner mot Miechow. Polackarne hade, för att hämma truppförstärkningarne från Norden, skadat Wien-Warschau-banan på tre nya ställen, vid Poraj, Radomsk och Petrikau, men ryssarne hade genom hundradetals reqvirerade vagnar sökt ifylla transportluckorna. Langicwicz rörde sig härunder långsamt från Goszeza mot norr, och derefter mot nordost, för att intaga sina forna positioner eller operera vid Weichseln upp mot Warschan. D. 16 stod han ännu vid Xiouz-Wielki, två mil norr om Miechow vid vägen till Radom; d. 17 hade han sitt högqvarter i Dzialaszize, 2 mil öster om Miechow, hvarifrån han anlände till Chrobrze vid Nida, som flyter till Weichsoln från nordvest till sydost och utfaller i Weicheln nära mynningen af den från Södern kommande Denajez, hvarest Uscie ligger. Här i Chrobrze upphann honom Schachowskoj och angrep honom. Langiewicz var dock d. 17 ännu fnllständigt herre ötver sin rörelse, ty han fortfor oafbrutet i sin riktning mot öster: han gick från Chrobrze öfver Nidafloden till lagosca Wala och Buska, hvarest lyckan öfvergaf honom och han drefs mot söder, för att i Opatowice, som ligger vid Weichseln midtemot Uscie, underhandla med österrikarne om öfvergång öfver galiziska gränsen. I Chrobrze, der han måste öfver Nidan, förlorade han sin tross; följande dagen tyckes vapenhvila ha rädt, d. 18:de stod striden vid Zagosc, der polackarnes kavalleri sprängdes. Man slogs som lejon, och ännu sedan Langiewicz lemnat sältet, fortvarade kampen ända till aftonen. Liemännen och skarpskyttarne uthärdade oförsagdt ryssarnes eld och drogo sig dagen derester tillbaka till Wislica, hvarest de slogo läger samt tillsvidare stälide sig under befäl öfverste Smickoowsky. — De upphunnos at ryssarne vid Czackowo och blefvo sprängda. En del af denna kår tlyktade till galiziska gränsen och 2 kolonner om 400 man drogo 3s Ellhala til alamarna Nattan AA I majestätiska demonstrationer af den allmänna meningen, hvilka tala till Europas öron, tjena stark enstämmighet. Af sådana möten som ovillig lots anvisar den kurs, efter hvilken han känslor att lugnt åse, huru ett tappert folk! visa, smälek och våld. — Det vill alltmera Palmerston har i underhuset angripit Ryssland för dess intriger i Grekland, hvilka hindra detta land från att bli konsolideradt. uppmärksamt följde hans rörelser och samtidragit till sig flere kompanier från Kielee, under det den svaga besättningen i Olkusz likaledes erhöll förstärkningar från Czenstochau och Pletrkow och härpå genast marscherade