Göteborgsposten – 26 mars 1863, sida 1

Lady Audleys IIemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan. — Minsann tror jag att pojken icke är riktigt klok! utropade baroneten. Myladys ansigte var så mycket i skuggan, att sir Michael Audley icke märkte, huru dess sjukliga blekhet försvann, då han gjorde denna helt vanliga anmärkning. Ett triumserande leende upplyste Lucy Audleys ansigte, ett leende, som klart sade: det börjar verka — det börjar verka. Jag kan få honom hvart jag vill. Om jag sätter något svart framför hans ögon och säger att det är hvitt, tror han mig. Men då sir Michael sade att hans brorson ej var vid sina sinnens bruk, yttrade han blott det så vanliga utrop, som, enligt hvad hvar man vet, föga betyder. Ilan ansåg sin brorson för en godsinnad nolla — en menniska hvars hjerta af naturen fyllts med det bästa den frikostiga gudinnan har att bortskänka, men hvars hjerna deremot blifvit icke synnerligen gynnadt vid utdelningen af förståndsgåfvorna. Sir Michael misstog sig sålunda liksom godmodiga hedersmän, hvilka icke ha tillfälle att se djupare i en sak, ofta göra. Ilan tog lättja för oförmåga. Han trodde att hans brorson ÅN moa. SS MM ÄR