Göteborgsposten – 20 mars 1863, sida 2

na, och den starke kastanjesärgade ponya trafvade af mot Mount Stanning. i — Vill du säga mig något mera om denna lady Andley, Fanny? sade miss Talboys efter en paus. Jag vill veta så mycket som möjligt om henne. IIar du hört hennes eget slägtnamn ? . I — Ja, hon var en miss Graham. I — Och hon är mycket vacker? I — Ja, mycket, mycket vacker. Hon är dock nästan en barnslig skönhet, med stora klara blå ögon och ljusa gyllne lockar, som falla i ett sjäderlikt svall kring hals och axlar. Clara Talboys teg. Hon gjorde icke flera frågor om mylady. I Hon tänkte på ett ställe i det bref, som Georg skrifvit till henne under smekmånaden — ett ställe der han sade: Min lilla barnsliga hustru ser på mig, när jag skrifver detta. Ack, hvad jag önskar att du kunde se henne, Clara! Hennes ögon äro så blå och klara som himlen en vacker sommardag, och hennes hår omger hennes ansigte likt en matt gyllne gloria, sådan som den man ser kring madonnans hufvud på italienska taflorIV. I lindalleen. Robert Audley slanerade på den stora gräsplanen framför slottet, när vagnen, bvari mylady och Alicia sutto, körde