Göteborgsposten – 20 mars 1863, sida 2

det, måste jag upposlra personer, som jag älskar högre än mig sjelf! Han tog på sig hatten och skyndade ut genom porten, som förde till ängen, när mrs Martyn kom upp i vapenhuset. — Hvem är den vackre unge mannen, som jag fann inbegripen i en tete-a-tåte med dig, Clara? frågade hon skrattande. — Det är en mr Audley, en vän till min stackars bror. — Såå? Han är förmodligen slägt med sir Michael Audley? — Sir Michael Audley! — Ja, söta du; den mest betydande mannen i Audleys pastorat. Men vi skola helsa på i Audley Court om en dag eller två, och då får du se baroneten och han vackra unga fru. — IIans unga fru? upprepade Clara Talboys betraktande sin vän allvarligt. Är det icke längesedan sir Michael Audley gifte sig? — Han gifte sig för ungefär halftannat år sedan med en ung fattig guvernant, efter att ha varit enkling sexton år. Historien är riktigt romantisk, och lady Audley är ansedd som grefskapets förnämsta skönhet. Men kom, kära Clara; ponyn är trött af att vänta på oss, och vi ha långt att köra före middagen. Clara Talboys satte sig i den lilla korgvagn, som väntade vid kyrkogårdens hufvudingång under uppsigt af den gosse som trampat bälgarne. Mr Martyn ryckte på tömmar