Göteborgsposten – 19 mars 1863, sida 2

19,700: — I allmänhet må anmärkas, att den nya staten sålunda upptager 1,000 rårs lön åt alla aesistenter, hvilket således är en väl behöflig, om än ringa förhöjning. För Wenersborg är staten ej mindre än 14,100 rdr, hvilket förhållande härleder sig deraf, att till denna station är förlagd kontrollen af expeditionen med Norge. Men då Wenersborg i och för sig antagligen ej kan i allmänhet för stadens behof behöfva mera än 2:ne tjenstemän och tillökningen i behöflig personal här ej kan antagas större än fyra assistenter till, så torde det vara en klok besparing att till Göteborg, som redan förut måste ha (en stor station, förlägga äfven svensk-norska kontrollen, utan att deraf något mehn skulle uppstå för expeditionen. Den besparing man vunne genom en åtgärd i denna riktning skulle således uppgå till c:a 7,000 rdr, hvilket är räntan på ett ej ringa kapital, och blir än större, om dertill lägges den större hyra, maskinslitning m. m., som nu med nödvändighet följer deraf, att man är slösaktig nog hålla 2:ne första klassens stationer så nära hvarandra. Hela verkets aflöningsstat slutar på en summa af — 328,500 rdr rmt. Anna Brita Persson undergick i går i rådhusrätten fortsatt ransakning, hvilken dock rörde sig kring de af henne i förlidet år begångna af oss förut utförligt omförmälda bedrägerier, äfvensom om stölden från hustru Nilsson och säledes erbjöd föga at intresse. Tvenne förut i atlidne handlanden Schröders bod anställda personer hördes, af hvilka den ene med visshet i Anna Brita Persson igenkände den qvinna som i nämnde bod tillnarrat sig diverse varor. Den andre trodde sig äfven nära nog med nisshet igenkänna Anna Brita såsom bedragerskan. Hon fortfor dock att neka. Hustru Persson, som nu sutit häktad i öfver tre månader — man kan lätt inse med hvad tankar tärande på sinnet — är iill sitt utseende något men ej betydligt förändrad från hvad hon var då hon först blef inställd inför poliskammaren. Hennes hy är visserligen mörkare, dragen skarpare och anletsuttrycket mera dystert och hemskt än förut, men hennes energi synes vara densamma, som den hvilken under hela ransakningen utmärkt henne. Det barn, hvars öde är att inom fängelsets murar födas till verlden af en sådan mor, har ännu ej sett ljuset. Efter hustru Perssons egen utsago kan dock denna händelse väntas skola inträffa hvilken dag som helst.