Robert Audley meddelade henne orsaken till sitt besök. — Jag kommer för att göra er en enkel fråga, sade han slutligen. Jag önskar att få veta hvilken dato mrs Talboys flyttade från Wildernsea. Värden på Victoria Hotel bar sagt att ni vore den, af hvilken jag med mesta sannolikhet kunde vänta denna upplysning. Efter några ögonblick sade mrs Barkamb: — Jag kan uppgifva den dato, då kapten Maldon afflyttade, ty ban var skyldig mig mycket penningar, när han for, och jag har hela den affären i svart på hvitt; men hvad beträffar mrs Talboys — Mrs Barkamb dröjde litet innan hon fortfor. Derpå yttrade hon: — Vet ni att mrs Talboys afflyttning var mycket plötslig ? . — Det visste jag icke. — Icke? Jo hon for sin väg helt oförväntadt, stackars menniska. Ilon försökte försörja sig med att gifva musiklektioner; hon spelade utmärkt väl, och hon lyckades bra nog i sitt företag, som jag tror. Men förmodligen tog fadren penningarne och förs -orde dem på vardshusen; säkert är ätminstone att de en qväll blefvo mycket oense, och morgonen derpå for mrs Talboys från Willlernsca och öfvergaf således sin lille gosse, som var inackorderad i trakten hos någon, som skulle uppföda honom. — Men kan ni icke säga mig, när hon reste? — Jag fruktar att det är mig omöjligt, svarade mrs Barkamb, men vänta! Kapten Maldon skref till mig den dag då hans dotter reste. IIan var i stor penningförlägenhet