Göteborgsposten – 17 mars 1863, sida 2

i Wildernsea, och mrs — mrs — jag har glömt namn. — Mrs Talboys, sade Robert. — Riktigt, jaha, mrs Talboys. Folket här i Wildernsea tyckte det var mycket synd om mrs Talboys — det var hvad jag vill säga. Hon var mycket vacker och förstod att ställa sig så väl med alla som kände henne, genom sitt behagliga sätt att vara. — Kan ni säga mig huru länge mr Maldon och hans dotter blefvo qvar i Wildernsea, sedan mr Talboys rest ifrån dem ? frågade Robert. — Nej, det kan jag minsann inte, svarade värden efter en stunds eftersinnande. Jag kan inte säga precis hur länge det var. Jag vet att mr Maldon brukade sitta i detta rum och tala om för folk hur illa hans dotter blifvit behandlad, och hur hon blifvit bedragen af en ung man, som hon trott så väl; men jag kan icke säga hur långt derefter han flyttade från Wildernsea. Men mrs Barkamb skulle kunna säga er det. — Mrs Barkamb? — da Mrs Barkamb eger N:o 16 North Cottages — det hus der mr Maldon och hans dotter bodde. Hon är en hygglig, höflig och aktningsvärd qvinna, och jag tror bestämdt att hon skall säga er hvad ni vill veta. — Tack. Jag skall göra mrs Barkamb ett besök i morgon. Vänta — ännu en fråga. Skulle ni kunna känna igen mrs Talboys, om ni råkade henne? bhennos (Forta.)