Göteborgsposten – 11 mars 1863, sida 2

3 — ———ä— — —— talade något i alldagliga ämnen med Alicia och lady Audley, och ämnade gå. Robert steg upp och följde honom till dören. — Jag skall lysa er till trappan, sade han och tog ett ljus från en af borden och tände det vid lampan. — Nej, mr Audley, besvära er icke, invände läkaren. Jag vet vägen mycket väl. Robert lät ej detta afhälla sig från att följa honom. När de kommo in i det åttkantiga rummet, stannade advokaten och stängde dörren efter sig. — Var god och se om den andra dörren är stängd, sade han och pekade mot den som förde till trappan. Jag vill ha en liten stunds enskildt samtal med er. — Mycket gerna, svarade doktorn och uppfylde Roberts begäran, men om ni oroar er öfver er onkels tillstånd, kan jag lugna er, mr Audley. Ilär fins ingen anledning till den ringaste oro. IIade hans sjukdom varit allvarsam, skulle jag genast telegraferat efter familjeläkarn. — dag trislar icke på att ni skulle gjort er skyldighet, svarade Robert allvarligt. Men jag ämnar icke tala om min onkel. Jag ämvar göra er några frågor om en annan person. — Verkligen?