Göteborgsposten – 10 mars 1863, sida 3

helst tro, att den misstämning som den främmande pressen för dagen förråder mycket grundar sig på den ängslan och oroliga spinning, hvarmed man, i sin aning eller vetskap om att här måste handlas och det med snabbhet och kraft, atvaktar stormakternas tillgöranden. Stunden är också vigtig och i högsta grad allvarsam, ty ur ordnandet af Polens angelägenheter och lugnets återupprättande der i hjertat af Europa kan lätt en allmän brand uppflamma, och då man vet, att England för undvikandet af dylika allmännare oredor ofta uppoffrat de stora intressena, är det ursäktligt, om man här något tviflande betraktar detsamma. Men då man ovilkorligen måste finna, att ett sådant europeiskt krig) lättast kan undvikas genom ett kraftigt kollektivt uppträdande af de makter, som undertecknat 1815 års fördrag och mot hvilka Rysslands beteende i Polen är ett hån, understödda af jemväl de öfriga europeiska regeringarne, så kan det dock ännu vara antagligt. att de engelska statsmännen skola veta, att rätt begagna stunden. Underrättelserna för dagen från diplomatiens skådeplats äro i öfrigt något virriga, så att vi torde ha rätt, då vi anse det bäst att ännu ett par dagar afvakta bestämdare uppgifter, för att man med någon sannolikhet må kunna bedöma situationen, hvars vigt med hvarje dag alltmera ökas, isynnerhet som åtskilliga notiser börjat ingå, hvilka specielt redogöra för tillfällen då preussiska trupper gått offensivt till väga mot polackarne. Bekräfta sig dessa, hvilket vi ej ega skäl att betvifla, så måste makterna, skulle vi tro, äfven inskrida, ty nesan af en dylik Preussens handling, i strid mot folkrätt, moral och allmän mensklighet, böra våra dagar ej med tystnad godkänna. Den officiela preussiska tidn.Staats-Anzeiger meddelar äfven underrättelsen om att polska flyktingar, som kommit öfver in på preussiska området blifvit afväpnade och — ej, såsom neutralitetslagen påbjuder, lössläÄppta — utan fängslade. Vid underrättelsen om truppafdelningar af polackar som från Posen ryckte in i Polen, skickades nemligen genast preussiska trupper till gränsorterna Witkowo och Wreschen, för att hindra gränsens öfverskridande af polackarne, hvilka å sin sida anfördes af grefve Wladislaus Poninski, senast öfverste i italiensk tjenst. Polackarnes mening var sannolikt att stöta till Mieroslawski; men de tyckas ha motats af ryssarne vid Mieczownica i konungariket Polen, nära gränsen, och kastats tillbaka till Podwizerskogen. Men de ädla preussiska myndigheterna kunde ingalunda tilllåta de olyckliga att sålunda rädda sig undan ryssarres slagtande. Då underrättelse ingick till Wreschen d. 2 d:s e. m. om, att insurgenterna, för att rädda sig, hade tendens att vilja öfverskrida gränsen, skickades preussiska trupper mot gränsplatserna Skampa och Radlowo, öfver Brudzewo. Avantgardet bildades i den öppna trakten at en husarafdelning, bakom hvilken en major och en kapten v. Nitsche omedelbart följde. Efter det spetsen af avantgardet passerat Brudzewo, stötte den på några insurgenter, mot hvilka de båda officerarne redo; men en af polackarne gaf eld, hvarigenom v. Nitsche sårades. Husarerna tillfångatogo en del af polackarne, hvilka fördes till Wreschen. Afven vid Ruchocin hafva preussiska trupper tagit polackar (50 st.) tillfånga. Allt detta häntyder på, att Preussen ingalunda vill uppgifva konventionen, äfven om icke det förut nämnda bladet Staats-Anzeiger antydde det i följande sentens, hvilken talar tillräckligt för den preussiska regeringens afsigter: nder den i hela provinsen Posen för ett uppror fullständigt förberedda organisationen af polackarne, under den bland dem rådande stämningen, under den terrorism, som polska rörelsepartiet utöfvar, och under osäkerheten af de ingående underrättelserna, är det omöjligt att i rätt tid skicka trupper till hvarje punkt samt förhindra insurgenternas sammanskockningar och öfverskridande af gränsen. Skall ett slut härpå erhållas, har man intet annat att göra, än att draga ännu flera trupper dit, för att bestämdt nedslå det polska rörelsepartiets upphetsningar. Till gensvar derpå, har den nationala polska centralkomitän uppmanat polackarne i Posen, att förhålla sig lugna. Danziger Zeitung meddelar om Nieroslawski följande: Mieroslawski begaf sig, sedan han kommit öfver gränsen, till sin svåger v. Biesiekerski på Plowce, derifrån gick han till Krzywosondz, hvarest c:a 300 insurgenter emottogo honom. TI sitt tal till dessa sade han: Man har bedragit mig, man hade sagt mig, att jag skulle träffa 100,000 unga kraftiga och väl beväpnade män, men det är tyvärr icke så, och jag finner, att vi skola duka under. Jag är emellertid nu här och mitt lif är egnadt åt säderneslandet. Kort derefter angrepo ryssarne denna lilla hop, 2— TARA 111 9 7 ooh