Göteborgsposten – 5 mars 1863, sida 3

ville draga tull honom, 1 distriktet Wloclawek, och här figurera återigen de stereotypa talen 4100 döda och 32 fångar. En tredje debesch från Warschau låter Langiewicz vid, Malogoszez i kretsen Radom slås på flykten. Man förföljde honom i sex timmar och fråntog honom tvenne jernkanoner. Man förföljer honom ännu, tillägger warschauerdepeschen. Såsom vanligt, var detta nya nederlag, som Langiewicz skulle ha lidit, snarlikt en anka, ty ryssarne ha ingalunda förmått stänga honom vägen. Vi kunna nu tydligt se den närmaste planen. Om läsaren lägger kartan öfver Polen framför sig, skall han finna, att från guvernementet Radom löpa tvenne vägar, hvilka sammanstöta i Czanstochau vid Warschau-Krakaubanan. På den ena af dessa vägar marscherar Langiewicz framåt, nemligen öfver Malogoszez, WIoszcowa etc; på den andra rycker en annan skara under Jizianski framåt, öfver Jedrzejow, Zarki och Myskow, Visserligen berättar en tredje rysk depesch, att Langiewicz blifvit slagen vid Wolozezow (Wloszezowa?), sårad och måst flykta; men detta är antagligen falskt, ty schlesiska tidningar, hvilka naturligtvis måste vara vil underrättade, alldenstund krigsskådeplatsen nu är flyttad nära gränsen, berätta i strid deremot, att Langiewicz på sin väg alltjemt ryckt framåt och vid Zombkowitz ötversallit samt upprifvit en rysk kår. Likaledes heter det, att Zizianski vid Myskow, nära Zarki, slagit ryssarne. Det vill på grund deraf synas som att måhända redan nu de båda polska kårerna stött. tillsammans, för att med snaraste angripa Czenstochau, hvilken punkt är af synnerlig vigt Utan tvifvel närmar sig Miroslawski, hvars numeriska styrka alltmera ökas, i raska marscher från norr, så att polackarne inom kort redan kunna ha en hel arme samlad af 15 å 20,000 man — och sedan skola de afgörande dagarne randas. Klostren i kretsen Lipnow hafva förklarat sig beredda, att lemna sina högst ansenliga skatter af guld och silfver till resningens understödjande. I Warschau herrskar ett fullkomligt graflikt lugn; män och qvinnor gå i djupaste sorgdrägt. Upproret har redan bortryckt mången yngling, som varit sina föräldrars stolthet, och tårarne äro lika talrika, som förbittringen är obeskriflig. Det är ett utrotningskrig i ordets sanna bemärkelse, utan förbarmande eller förskoning. Ett ögonvittne af de rysansvärda scenerna i Miechow har lemnat följande hårresande beskrifning deraf: Meichovs innevånare hade under striden förhållit sig fullkomligt lugna och ej heller förut deltagit i upproret. Allt detta hindrade likväl icke ryssarne att efter insurgenternas återtåg utveckla hela sin vildhet. De började met ätt skjuta genom fönstren. Borgmästarens hus anfölls först. Denne ville rädda hustru och barn, gick i full uniform ut ur sitt hus och förklarade, att endast qvinnor funnos derinne. En human officer, som anade faran, ropade att man skulle arrestera honom! Men soldaterna aktade ej derpå, utan rusade på borgmästaren. Liket blef afklädt naket, styckadt i syra delar och på sådant sätt fördt genom gatorna. terna trängde derefter oaktadt förbudet, in i husen, plundrande och mördande af hjertans lust. Hvad de ej kunde taga med sig förstörde de. Soldaö Sjelfva prostbyggnaden, rädhuset, apoteket (hvaraf man dock i denna stund var af så den forne kretschesen stort behof) Piantkowskis målningsgalleri och numismati-. ska samling föllo offer för vandalismen. hela staden återstå nu blott fyra hus. Från Warschau telegraferas under d. 1:ste d:s att en församling at 80 personer, hvilka At hade för afsigt att tränga ut ur staden och sluta sig till insurgenterna, blifvit gripen af polisen utan att något upplopp egde rum. Officiöst förnekas af preussiska regeringen tidningen lEuropes uppgift om konventionens innehåll — nuvarande innehåll, borde , det väl hetat, ty den har otvifvelaktigt blifvit ändrad. Likaledes förnekas, att Preussen erhållit någon note om den polska frågan — men blifvit föreläst sådan, förnekas ej. Den preussiska deputerade kammaren antog slutligen i lördags med 246 röster mot 57 beslutet mot konventionen med Ryssland. Af diskussionen slår först och främst den omständigheten i ögonen, att under det i alla andra länder, isynnerhet i England och dess parlament, hvilket de preussiska deputerade åberopa såsom sin förebild, intresset för de misshandlade polackarne och fordran af åtmin. stone uppfyllandet utaf de traktater som afse Polen gitvit sig enstämmigt tillkänna utan afseende på partisöndringarne, har saken i Berlin uteslutande blifvit begagnad som en partimanöver för att störta ministeren. . Från Rom berättas, att päfven vill i nästa konsistorium hålla en allokution rörande polska frågan. Deputerade kammaren i Turin har antagit förslaget om ett lån å 700 millioner sres. Från New-York skrifves rek Rn A22 — 22 J. att senaten anhalla IA