Göteborgsposten – 3 mars 1863, sida 2

— Jag skall säga hvad jag vill göra med dig, Georg, utropade han efter en paus. Du skall få middag. Uppassaren nickade lifligt. — Jag försäkrar, sade han gillande, jag tror att den lille herrn skall knuna göra heder ät den. — Du skall få middag, Georg, upprepade Robert — en liten julienne, stufvad ål, kotletter, en fågel och pudding. Uvad säger du om det, lille Georg? j — Jag tror att den lille herrn blir belåten, när han får se det, sade uppassaren. Ål, julienne, kotletter, fågel och pudding. — Jag skall gå och säga det till kocken. Vid hvad tid, sir? — Låt det bli färdigt kl. 6; master Georg kan begifva sig till sin nya skola när det är tid att gå till sängs. Ni kan väl roa gossen i eftermiddag! jag har några affärer att uppgöra och får ej tid att gå ut med honom. Jag kommer att sofva här i natt. Adjö, Georg; var en snäll gosse och laga att du kan ha aptit kl. 6. Robert Audley anförtrodde Georg ät den sysslolöse uppassaren och gick längs vattnet vid den ensliga delen af stranden, som sträcker sig under stadens åldriga murar midt emot de små byarna på andra sidan floden. Han hade med flit undandragit sig barnets sällskap och gick genom den lätta yrande snön, tills skymningen öfverraskade honom. Han återvände till staden och gjorde efterfrågningar vid stationen om trainen till Dorsetshire. — Jag skall resa i morgon bittida, tänkte han och se Georgs fader före skymningen. Jag skall säga honom all