Göteborgsposten – 27 februari 1863, sida 2

— Emedan jag trodde att ni eller hans far skulle föra bonom härifrän. — När jag var här sist i detta hus, mr Maldon, sade ni att Georg Talboys rest till Australien, — Jaha, jag förstår — jaha, sade gubben i sin förlägenhet strykande undan de tunna grå hårstriporna med sina osäkra händer — jag förstår, men han kan ju ha kommit tillbaka. Han var så rastlös och — och — kanske ibland icke riktigt vid sina sinnen. Han kunde ha kommit tillbaka. Han upprepade detta två eller tre gånger med matt röst, i det han trefvade med handen på den skräpiga kaminhyllan efter en smatsig lerpipa, som han fyllde och tömde med skälfvande händer. Robert Audley såg huru hans stackars darrande fingrar släppte tobaksstycken på spiselmattan och knappast kunde bli stadiga nog att tända en fosforsticka. Sedan gick han fram och tillbaka i rummet och lät gubben söka tröst hos pipan en liten stund. Plötsligt vände han sig till löjtnanten på half sold med dyster högtidlighet målad i sitt ansigte. — Mr Maldon, sade han långsamt, noga observerande den verkan, hvarje stafvelse, som han uttalade, gjorde, Georg Talboys har icke seglat till Australien — så mycket vet jag, äfvensom att han icke varit i Southampton, Den osanning ni sade d. 8 sistl. september var dikterad för er i den telelegrafdepesch, som ni fick samma dag.