Article Image
litiska kretsarne i Wien allmänt tillskrifver kejsar Frans Josefs regering stora planer. Det skulle naturligen gälla Galizien, och ordet roberoende? löper från mun till mun utan att möta motsägelse. Hrr konjekturalpolitici vilja tillochmed ställa Österrike i spetsen, för en slavisk rörelse och gifva det samma roll som Frankrike utfört i Italien (2). Uti Italien och isynnerhet i Neapel väcker resningen i Polen allmänna sympatier. Ej allenast pressen visar det, utan i alla sällskaper, på caföerna, på gatorna, öfverallt hör man polackarnes sak omfattas med entusiasm. I Neapel har redan bildats en komite, för att insamla Jvapen och penningar åt revolutionen. Uti Berliner Börsen-Zeitung för den 13 dennes läses en artikel, hvilken erhållit särskild betydelse deraf att den officiela franska Moniteur återgifvit den. Denna artikel återgifva vi här nedan, såsom af ganska upplysande art: Folkrepresentationen har onckligen rätt att kontrollera regeringens handlingar, och folkets representanter hafva till pligt att genom förhandlingar bringa fram i dagens ljus de frågor, man söker dölja i kabinetternas mörker. Det säges, att general Alvensleben i Petersburg afslutat en ölverenskommelse, enligt hvilken Preussen skall hafva tillåtit de ryska trupperna att rycka in på preussiskt område och forbun lit sig till att icke afväpna dem, om de öfverskrida rikets gränser. Kammaren kan ej lemna en sådan sak oanmärkt. Den är förpligtigad, att af ryktet få visshet. för att derefter af alla krafter bekämpa det. Man bör åtminstone lära känna, att i denna sak — liksom i många andra — delar preussiska folket alldeles icke sin re rings ståndpunkt. Det är hvarje preussisk regerin hvarje preussisk fosterlundsväns pligt att med kraft häfda, hvad Preussen med sitt svärd eller genom fördrag eröfrat af de forna polska provinserna. En föga stark truppkår är för detta ändamål tillräcklig. Men den strid, som kejsar Alexander II för närvarande har att utkämpa med sina polska undersåter, hafva vi alldeles ingenting att göra med. Det strider mot all god politik, att göra oss till ryssarnes tjenare endast af fruktan för att se en af våra provinser hotad, och sålunda försumma den fördel Preussen och Tyskland äro kallade att vinna af den nordliga stormaktens försvagande. — Interventionen kan aldrig medföra annat än stora faror. A ena sidan framkallar den upproret på preussisk mark, å andra sidan skall den ställa oss i tvist med främmande makter. Vi äro säkerligen de sista, som skulle vilja råda Preussen till att rätta sin politik efter Napoleons önskningar. Men vi borde i alla fall icke gifva honom tillfälle att angripa oss under för honom gynsamma förhållande. Om nemligen affärerna skulle i Mexico taga en olycklig vändning, kunde den polska frågan bli en god förevänning att i förening med England spränga försöket att bilda en ny helig allians. Österrike skall sunnolikt icke vara hugadt att deltaga i denna heliga allians. Rysslands försvagande skulle gifva det lugn på många punkter af dess östliga och sydliga gränser. Kanske man tillochmed kunde finna på, att i Warschau upprätta den tron för erkehertig Maximilian, som man ej fått resa i Mexico. Såsom katolsk makt kan Österrike dessutom i Polen räkna på presterskapets sympatier. Det skulle tillochmed kunna trösta gig öfver Galiziens förlust, om det till det priset erhölle suprematien i Tyskland; ty så mycket är visst, att de moskovitiska truppernas genommarsch på preussisk botten skulle gifva Tyskland sympati för Preussen nådestöten, Englands regering har genom lord Palmerston förklarat sig ej kunna uttala sig om upphäfvandet af Charlestons blockad, hvarföre man antagligen kan anse denna fortfarande skola erkännas. Man är mycket belåten med den besparing af 1,058,273 K, som vidtagits för nästa statsreglering i hänsyn till flottan, hvars anslag skall uppgå till 10,736,032 pund. Och man hoppas framdeles kunna fortgå i samma riktning. Newyork den 7 Februari. Charlestons blockad har blifvit återställd genom en flotta af 20 pansarfartyg och kanonbåtar, hvilka utgöra en tillökning i den ursprungliga styrkan. — Charlestons bombardering tros redan hafva börjat. — Potomac-armeen står fortfarande stilla i dyn. — En sydstyrka om 3 å 4,000 man har angripit Fort Donelson i Tennessee, men blifvit tillbakaslagen.

25 februari 1863, sida 3

Thumbnail