antager större vyer, ju mera den stora befrielsetimman nalkas. Stora ting förberedas. Mieroslawski lär nu verkligen hafva skyndat till Polen och ställt sig i revolutionens tjenst. Men då denne egensinnige och ärelystne man ej eger egentligt förtroende, så jhar man ställt honom under kontroll af ett par andra personer. Rörande det goda rykte, ryska krigarne förvärfvat sig tillochmed bland sina landsmän meddelar wienerbladet General-Corresp. följande faktum: D. 15 Febr. flyktade samtlige i Maczki boende ryska embetsmäns familjer till Myslowitz, emedan enl. deras uppgift under de närmaste dagarne ryssarne skulle inrycka i trakten af Maczki. I Warschau eger det märkliga förhållande rum, att då polacken markis Wielopolski (anstiftaren till den djefvulska planen att genom proskription slå hufvudet af den frihetsälskande intelligensen i alla polska städer) vid sina utfärder städse måste omgifva sig med starka militärpatruller, för att icke bli mördad, åker deremot storfurst Konstantin såsom förut i öppen vagn med blott en adjutant vid sin sida. Men också är orsaken dertill den, att storfursten blifvit af den revolutionära centralkomiten tillförsäkrad fullkomligt skydd i Warschau. Man har med skäl undrat öfver, huru polackarne kunnat öfver gränsen insmuggla så mycket vapen, som de nu visa sig ega, fastän ryska myndigheterna med stora ansträngningar en gång afväpnat nationen. En korrespondent från Paris löser nu denna gåta. Under senare hälften af förl. månad anlände till Warschau från Paris en mängd vapen. Men de lådor, i hvilka de inlagts voro adresserade till ryska intendenturen i Warschau; formaliteterna å gränsen blefvo af tulltjenstemännen uppfyllda och allt gick i bästa ordning. Men vapnen hade ej väl kommit öfver gränsen, då, eftersom vederbörande tjenstemän voro delaktiga af hemligheten, kistornas adresser blefvo ändrade och desamma kommo i händerna på en polack. Underrättelserna från sjelfva krigsskådeplatserna äro motsägande och opålitliga, samt i öfrigt ännu af föga intresse. Om grefve Russells svar i Englands Öfverhus på lord Ellenboroughs interpellation heter det nu närmare, att Russell förklarat, det han ej kunde fullständigt afgifva den önskade förklaringen, emedan Ryssland och Preussen skulle upptaga det som en förnärmelse. Han sade sig vilja låta vara osagdt, huruvida polackarnes resning var en at förtviflan framtvingad handling. Vederbörande gesandter hade meddelat honom, att Ryssland och Preussen öfverenskommit om, att ryska trupperna kunna förfölja och gripa på preussiskt område beväpnade polska flyktingar, samt att Preussen, i händelse upproret skulle utbreda sig till Posen, kunde göra detsamma på ryskt område. Vid ingåendet af en dylik öfverenskommelse hade Preussen beträdt en under alla omständigheter mycket allvarlig politisk bana, och han (Russell) hade äfven antydt för den preussiske gesandten, att Preussen derigenom på visst sätt öfvertagit medansvaret för orsakerna till det polska upproret. I Underhuset har lord Palmerston afgifvit en liknande förklaring, i det han tillade, att han icke betviflade, det konventionen äfven innehöll bestämmelser om en samverkan mellan Ryssland och Preussen, men att han ej hade någon afskrift af konventionens text. I Frankrike börjar intresset för polackarne taga en utsträckning, som måste förr eller senare utöfva sin verkan på regeringen. Telegrafen berättade oss i går, att en petition cirkulerar till undertecknande i hvilken man vill uppmana kejsaren att verksamt åtaga sig Polens sak. En sådan är i och för sig sjelf uti Frankrike af ej ringa betydelse; ty då polisen ej lagt sig emot den, kan man väl antaga, att den af vederbörande ses utan motvilja, och att man ej skall vara emot att begagna ett sådant tillfälle till ett uttalande i frågan. Ty det är ovedersägligt, att en högst ovanlig rörelse gripit den franska allmänheten. Hvilken utsträckning denna har, kan man bl. a. finna af den utaf regeringen beroende halfofficiela pressens uttalanden. Ingen af dessa tidningar tager parti för Ryssland. Sålunda läsa vi i Patrie under rubriken Reformerna och nationaliteterna en artikel, hvars skärpa är märklig. Ur densamma förtjenar återgifvas: Fördragen hafva utstrukit Polen ur nationernas antal, de hafva skurit det i tre delar och gifvit en bit åt hvardera af de trenne delande stormakterna, . omm