Göteborgsposten – 20 februari 1863, sida 2

vv GGUnUG 14442 ove DD DDT D blir äfven detta val öfverklagadt, hvarigenom raden af härstädes uppkomna förvecklingar ökas. Allt detta krångel och bråk föranleder till åtskilliga för enigheten och samfundsandan härstädes mindre hedrande reflexioner. Prestbristen. Inom Westerås stift råder stor brist på e. o. prestmän. Sedan d. 20 Juli 1859, alltså på mer än 3! år, hade ingen prestvigning egt rum, hvaremot under samma tid inom stiftet 20 prester med döden afgått, 5 emottagit beställning i andra stift och 5 genom afskedstagande, sjukdom etc. blifvit otjenstbara. Presternas antal hade derigenom minskats med icke mindre än 27. Härtill kommer att 22 bland stiftets prestmän äro öfver 70 år gamla och stadens tidning uttalar derföre ett bekymmer för, huru det under sådana förhållanden skall vara möjligt att i längden uppehålla den presterliga tjenstgöringen inom stiftets många, folkrika och vidsträckta församlingar. Konstföreningen för Småland, Blekinge och Halland bortlottade d. 12 d:s i Wexiö af dess styrelse under sistl. år inköpta 18 st. oljefärgstaflor och 8 planschverk. Bland de förra funnos arbeten af J. C. Berger, N. Andersson, B. Nordenberg, Rhode, m:ll Plageman m. fl. IIr och fru Cesar gifva för närvarande kyrkokonserter i landsortsstäderna. Den 15 d:s gåfvo de en sådan i Wexiö, om hvilken stadens tidning yttrar att den hade åtskilliur Stradella och Cherubinis Ave Maria, båda med erkänd musikalisk talang föredragna af taligt auditorium (tout comme chez nous). stått en ny tillverkning, hvilken icke förut öfga godbitar att bjuda på, exempelvis arian fru Cesar, — men beklagligtvis inför ett fåNy sabrikation. I Stockholm har uppvats här i landet, nemligen af emaljögon för enögda personer. Tillverkaren är urmakaren och emaljören J. Th. Cedergren, hvilken ock vid sista verldsutställningen i London erhållit mention honorable för sina sabrikater i denna väg. Linnea, tidning för barn. Om denna, af Onkel Adam utgifna tidskrift läses i Malmö Snällpost följande: Tidskriften har vunnit en ansenlig spridning hela landet öfver. Dess utgifvare fick, utom sina redaktionsgöromål, ett extra bestyr genom den uppmaning till täflan om premier, som utgifvaren lät utgå och hvilken täflan fick en alldeles oväntad utsträckning. Sålunda kommo täflande å ena hållet ifrån Norrbotten och Dalarne och å andra från Skåne och Danmark. — Uti Svenska språkets behandling inlemnades skrifter af 83 barn, bland hvilka 2 fingo första, 8 andra och 9 tredje priset, samt 28 erhöllo uppmuntran för framsteg och flit. Uti ritning voro de täflandes antal 90, af bvilka 5 fingo första, 9 andra och 6 tredje priset samt 32 loford för framsteg och flit. — Uti iskrifsidor voro de täflandes antal 93, af hvilka 1 fick första, 2 andra och 6 tredje priset, samt 32 loford för framsteg och flit. (Den som fick första priset var en 8!, års gosse, son till en skollärare i Norrland). — Uti öfversättningar från svenska till andra lefvande språk täflade 13, deribland 1 fick första, 21 andra och 2 tredje priset samt de öfriga uppmuntran för framsteg och flit. (Den som ensam fick första priset, hade skrifvit på franl ska, tyska och engelska, med beröm för dem alla). — I musik var de täflandes antal 3, af hvilka 1 fick första priset och de beggel andra uppmuntran för framsteg och flit. DDen belönade är blott 10 år gammal, men är ej blott i besittning af melodien, utan har god kännedom i harmoniläran). Den utomordentligt vidlyftiga korrespondens som dessa täflingsskrifter medfört och arbetet med dess bedömande skulle uttröttat de flesta, men icke den barnvänlige utgifvaren af Linnea. Ur de inkomna eskrifsidorna, der barnen fingo sjelfva välja text, meddelar utgifvaren följande af detta innehåll: Snälla, söta Onkel lilla, Gif mig premium, Ty jag skrifver ej så illa Och jag är just ej så dum. Jag är sex år gammal bara Kan fru Lenngren utantill Och har lofvat Mamma vara Snäll och lydig, tyst och still. Sjelf har jag ej rimmat detta, Ty jag aldrig ljuga vill; Men ändå kan jag berätta, Att jag litet har hjelpt till. Ett intressant fynd. Neapolitanska tidningar berätta om följande vigtiga arkeologiska upptäckt, gjord af den lärde inspektören för gräfningarne i Pompeii, Giuseppe Fiorelli. Medan man d. 4 d:s höll på att göra en gräfning på ett djup af 9 fot, stötte spaden emot en liten samling mynt och ädelstenar. Signor Fiorelli lät då gräfva vidare med den största omsorg, och så att säga upptaga den mm an EM an calid magga hårdnade jorden