ej ållenast i utstrackumg utan alven 1 Centrälisation, hvarigenom det kan vara försäkradt.( om en längre sortvaro. I Ryssland börjar man bli verkligt orolig och massor af militär skickas derföre till Polen för undsättning. På aftonen i söndags åtta dagar intogo 500 man friskaror fabriksstaden Lodz i Massovien, plundrade filialbanken på 18,000 rubels och postkassan derstädes på 31,000 r., inmönstrade nya frivilliga, men respekterade enskildas egendom. Alla embetsmännen flydde. Samma afton nedbrändes flera jernvägsbryggor på linien Warschau—Wien, hvarigenom kommunikationen på denna sida blifvit för längre tid afbruten. Afvenledes under samma afton anfölls ryska flygeladjutanten Nostitz vid Biala. En två timmars drabbning egde rum derstädes, hvarefter friskarorna drogo sig åt Janow, medförande 42 döda och sårade. Ryske generalen Lichatschews husardivision angrep andra polska friskaror, af hvilka 34 man blefvo nedhuggna, dock dölja de officiela ryska berättelser försigtigt ryssarnes förluster. En del insurgenter hafva passerat Niemen och intågat i Trokikretsen. , De friskaror som stå i Radom. äro väl beväpnade och försedda med kavalleri Deras styrka uppgifves. ända till 15,000 man. En vinst tyckes emellertid revolutionen ha medfört, såframt den kommer att bekräfta sig, nemligen den, att kejsar Alexander nu skall ha funnit det system, Wielopolski förordat, vara alldeles omöjligt, och derföre beslutat följa en annan riktning i Polens förvaltning. Det berättas nemligen från Warschau, att kejsaren befallt statsrådet börja förhandla om en del förslag till förbättring af förvaltningsväsendet i Polen. Såsom det ofta brukar hända dylika svaga karakterer, är det sannolikt att kejsaren kommer för sent och att rörelsen numera svårligen skall kunna alldeles undertryckas utan kraftiga och genomgripande åtgärder. Måhända gör han klokast i att lyssna till de förslag, som lära ingått från Paris, att föreslå Polen Konstantin till konung och vidare gifva Polen fullständig autonomi, dock med deltagande i det stora ryska rikets gemensamma utgifter. Den stora kris, som så länge väntats för Ryssland, rycker med stora steg närmare. Det är den i öfrigt aktningsvärde Alexanders missöde, att troligen skola bli offret för den stora strid, som aflas af meningsbrytningen mellan det gamla och nya, mellan det traditionela och de moderna ideerna, liksom Ludvig XVI blef i Frankrike den, som såg monarkiens traditionela glans öfverstrålas af de nya principer om frihet och jemlikhet, som revolutionen 1789 bragte fram i veriden. Att denna revolution fläckade sig med brott är en sak för sig, det var dess fel, det var yttringen af en våldsam seberyrsel; den stundande revolutionen i östern skall ej göra sig skyldig till så mycket, men den skall omdana en del af verlden, liksom Europa omdanades af franska revolutionen. Man kan af följande bref från Warschau af d. 1 febr. sluta till, huru man i de officiela kretsarne bedömer sakernas ställning: Öfver insurrektionens fortgäng ljuda underrättelserna så motsägande, att man omöjligen kan deröfver yttra någonting bestämdt. De upproriska fullfölja planen, att genom ett liktidigt frambrytande på olika punkter reta, uttrötta och bortlocka från Warschau de ryska trupperna. Derföre har ett slags guerillakrig utvecklat sig. På grund af de ofarbara vägarne och de otillgängliga skogarne och morasen, skall det isynnerhet under nuvarande årstid bli ett ansträngande arbete, att uppbringa den mängd unga män, emigranter och medlemmar af propagandan, som befinna sig i landet, något som endast efter mönstret af de franska razzias i Algeriet låter sig göra. Jag tror, att de ryska trupperna icke öfverstiga 80,000 man. Ått denna styrka är alldeles otillräcklig, för att kunna nedslå hvarje koncentreradt uppror, kan med säkerhet antagas. Men då kraften måste minskas genom truppernas spridning öfver hela landet, har regeringen beslutat samla stridskrafterna i några få, strategiskt vigtiga positioner!. Rörelsen börjar, oaktadt alla de preussiska tidningarnes förnekanden, utbreda sig till Posen, der en stark jäsning råder bland den polska befolkningen, som begagnar alla tilltällen att gifva luft åt sitt hat till tyskarne. Italien har af Garibaldis läkare meddelats den just i denna stund vigtiga underrättelsen: Om fjorton dagar kan Garibaldi åter stiga till häst! Man väntar, att frihetshjelten skall, så fort det låter sig göra, skynda till Polen, som dessutom snart skall erhålla en af hans vanliga elektriserande proklamationer. Englands parlament öppnades d. 5 febr. I drottningens trontal meddelas om tronföljarens förestående förmälning och uttalas den förväntan, att parlamentet skall bevilja en lämplig utstyrsel. Derefter omnämnes revolutionen i Grekland och grekernas önskan, att erhålla prins Alfred till konung. Denna frivilliga yttring af välvilja för den kongl. familjen och det rättvisa uppskattandet af den RR A66 a. 8h ä n