Göteborgsposten – 7 februari 1863, sida 3

sen (7), men helt annorlunda skall det förhålla sig i Galizien, der slägtskapen helt naturligt framkallar medlidande för brödernas sak i ryska Polen. Det är isynnerhet qvinnorna som i sympatetiska demonstrationer ådagalägga sin smärta. Alldeles som i Lombardiet vandra de svartklädda och höljda i svarta slöjor. Händelserna i Polen hafva trängt nästan allt annat i bakgrunden, och dock nå oss ganska vigtiga underrättelser från Amerika, der krisen. tyckes med stora steg rycka närmare. Enligt uppgifter från New-York af d. 28 jan., hade befålhafvaren öfver Potomacarmåen, general Burnside, utfärdat en dagorder till sin arme, hvari han underrättat densamma, att en afgörande slagtning skall ega rum och att man möjligen skall kunna gifva dödsstöten åt den genom afsändande af förstärkningar åt andra håll försvagade fienden. — Starka regnflöden, som uppsvällt Rappahannockfloden, förhindra likväl Burnside från att gå öfver densamma, hvarföre försöket misslyckats och hela armåen måst återvända till sin forna ställning. För att vid tillfälle med kraft kunna möta nordarmåen, befästa emellertid sydtrupperna fortfarande höjderna omkring Fredericksburg. Nordgeneralen Grant har lemnat Memphis, för att ånyo angripa det af sydtrupperna alltjemt innehafda Vicksburg. Nordstaternas utrikesminister Seward har förbjudit de mexicanska agenterna att utföra vapen. Kongressen har förkasatt finansministern Chases finansoch bankförslag. Fransmännen ha i Mexico ännu icke, såsom förut blifvit uppgifvet, intagit Puebla. Från Vera Cruz skrifves under d. 3 jan., att oenighet råder mellan de mexicanska generalerna Ortega och Comonfort, och att deserteringar förekomma inom Pueblas garnison. I Puebla stå 35,000 man mexicanare med 200 kanoner, samt 10,000 man mellan Puebla och Mexico, hvilka dock skola vara illa beväpnade. — Enligt ett rykte hade fransmännen anländt utanför Puebla och förberedde sig till anfall.