Göteborgsposten – 7 februari 1863, sida 3

IÅV SVA Ö1i Från Utlandet. Gårdagens telegram till G.-P. bragte en verkligt öfverraskande bekräftelse å våra suppositioner om revolutionens allt större utbredning i Polen. Hvad som mest slår i ögonen är, den, hastighet,. hvarmed friskarorna koncentrera sig. Den ena dagens telegram angifver bandens styrka från 300 till 2:å 3,000 — och redan dagen efter, i går, uppgifves, att en friskara af ej mindre än 6,000 man står samlad vid Czenstochau nära schlesiska gränsen och vid: jernyägen mellan Krakau och Warschau. Denna plats är af största vigt för beherrskande af denna vigtiga jernbana, hvarifrån de äfven lätt kunna draga till sig förstärkningar och skynda mot vissa punkter, hvilket måste vara så mycket lättare, om, såsom det berättas, jernvägstjenstemännen gå öfver på de frihetskämpandes sida. Czenstochau är en för de religiösa polackarne mycket bekant ort, dit talrika vallfärder göras och som har en altartafla, målad af ingen mindre än vevangelisten Lucas sjelf. Genom att beherrska, för sig begagna eller efter behag upprifva banan Warschau-Krakau, skola insurgenterna kunna ha samma fördelar, som de redan vetat begagna sig utaf å banan WarschauBrzesc Litewski vid ryska gränsen, hvarigenom ryska truppförstärkningar ej hunnit fram för att i tid qväfva de första upprorsutbrotten, en omständighet som tillvunnit revolutionens ledare en Tia. af hvilken de äfven vetat begagnå sig i hög grad genom revolutionsbandens spridande öfverallt omkring. Det uppgifves äfven, att friskaror i en träffning på öppna fältet slagit de ryska trupperna vid Oleksiniez i Volhynien. Bekräftar sig denna uppgift, utvisar den att de upproriska vetat att med skicklighet utvälja sina operationspunkter. Lyckas de nemligen få något så när sast sot i Volhynien, skola de der kunna ha den förträffligaste operationsbasis för revolutionens utbredande inät Ryssland, ty genom de ofantliga kärren och morasen i denna provins skola de der vara så godt som oåtkomliga för de kejserliga trupperna och kuni skickligt ledda guerillatåg tillfoga dessa ofantliga förluster. Det är emellertid ej längre blott en insurrektion, som Ryssland har att göra med. Det är en öppen, beväpnad revolution vi här ha framför oss och kampen skall i alla händelser bli långvarig, om man än icke vågar att ännu tilltro revolutionen kunna vinna: en atgörande framgång, ehuru likväl tidpunkten för att slå lös hu är en bland de lägligaste. Om läsaren tager en karta öfyer det s. k. egentliga konungariket Polen, skall han finna, det revolutionen redan ligger lik en kedja rundtomkring konungarikets gränser, med synbar syftning att vilja tränga åt öster och antända branden i de gamla polska provinserna. Sålunda hafva friskarorna, förutom ofvannämnda punkter, der de tagit fast iot, äfven bildat. följande sex organisationspunkter i skogrika trakter, der ledarne äro sysselsatta med att öfva de frivilliga i vapnens bruk och efter hand formera större truppafdelningar. nemligen: 1) vid Plock i de nordligt belägna skogarne; 2) vid Tykoczyn i guvernementet Augustowo å lithaniska gränsen; 3) vid Brzesc Litewski äfven å gränsen; 4) vid Biala Lubelska, 5 mil vester om Brzesc Litewski; 5) vid Worchock i guvernementet Radom; 6) vid Kazimierz, beläget å högra Weichselstranden vester om hufvudstaden Lublin i guvernementet af samma namn. Styrkan å dessa enskilda läger ökas med hvarje dag. Men äfven den ryska armåeen söker koncentrera sig, ehuru det dock sker med svärighet på grund af de afbrutna kommnnikationerna. Den utsänder derföre sina mobila kolonner i assigt att återställa förbindelserna och hindra insurgenterna från att få förstärkningar. Preussiska regeringen håller sina gränser väl bevakade, så att upproret ej kan taga någon