Göteborgsposten – 30 januari 1863, sida 2

EE ÅH JCorge romns part benag; ligt och säkert, samt mell Völker (Anna) erhöllo under representationens gång talrika applåder. Äfven de öfriga rollinnchafvarne såväl som kören bidrogo till att göra denna opera till den måhända bäst och jemnast gifna bland dem hvilka sällskapets repertoir hittills upptagit. — Samma opera uppföres i afton ånyo. Ke WW Ob Rev — ( Ordenskapitlet å Carlsdagen. Af den förteckning å ordensutnämningarne å Carlsdagen, hvilken vi i sin helhet meddela å annat ställe i tidningen, finner man att följande personer inom Göteborgs stad och län blifvit hugnade med vedermålen. Till riddare af K. Svärdsorden ha utnämnts: majorerna L. J. M. Reenstjerna och A. L. Reuterskiöld samt kaptenen vid Göta Årt-reg:te J. S. A. Virgin; till riddare af K. Nordstjerneorden häradshöfdingen L. Norin; till kommendör af K. Wasaorden grossh. C. F. Wern; till riddare af samma orden: kamreraren vid Lånekontoret N. Winberg, intendenten A. W. Malm, v. shäradshöfding Th. Berger och apothekaren J G. Cavalli. IIrr Stadefsullmäktige hade i går vid middagstiden enskildt sammanträde, vid hvilket afhandlades lämpligaste sättet att gifva ett uttryck af samhällets tillfredsställelse och tacksamhet för det nyligen till ständerna af regeringen aflemnade förslaget till representationsförändring. Dervid beslöts, dels att en sadress skulle framläggas till undertecknande af stadens invänare och sedan af en deputation framföras till H. M:t konungen, samt dels satt en sestlig bankett borde föranstaltas vid denna detpuations hemkomst. Dagen för denna bankett bestämdes till d. 17 eller 18 nästk. I Februari, och till ledamöter i deputationen, still hvilken i hufvudstaden fullmäktige skulle säga rätt att sluta sig, utsågos: (oberäknadt sordf. hr C. F. Wiern) hrr J. J. Ekman, Edv. I Magnus, 0. Dickson, C. O. Kjellberg, B. E. I Dahlgren, J. J:son Dickson, J. Dickson, Th. I Berger och E. G. Lindström. I händelse af sförsall för någon bland de valda, hvilka skola resa på egen bekostnad, skall den i röstetal närmaste i hans ställe inträda. Bland dem som i sådant fall kunna komma att fungera såsom deputerade, nämna vi herrar d:r OC. Dickson, O. Wijk och A. W. Levgren. Iöfrigt beslutades att Magistraten skulle anmodas att, i egenskap af Stadens Styrelse, med sen eller flera medlemmar sluta sig till stadsfullmäktiges deputerade. Adressen, hvilken för undertecknande torde blifva framlagd å Handelsbörsen, har töljande lydelse: S. 4. K. Med de många röster, som i denna tid prisa en högsinnad Konung och hans upplyste rådgifvare för en stor regeringsbandling, vilja undertecknade, medI borgare i Ed. K. Maj:ts trogna stad Göteborg, förena varma och uppriktiga uttryck af djup, undersåtlig tacksamhet för det från thronen utgångna förslaget till en ny riksdagsordning för Sverges land. Om det ock är obestridligt, att en god allmänanda, hvilande på de enskilte medborgarnes sedliga kraft, upplysning och fosterlandssinne, är mäktig att föra ett folk framåt på odlingens bana, trots de mest ogynnsamma representativa former, sä är det dock äfven sannt, att dessa former böra vara, såvidt möjligt, uttrycken af nationens politiska medvetande, den, så att säga, förkroppsligade sammanfattningen af dess bästa och starkaste samhällskrafter, och att, när de det icke äro, brytningar måste uppstå, hvilka verka förlamande och hinderligt på samhällets fredliga utveckling, Att en ny tids förändrade sociala förhållanden kräfva nya statsformer, är derför en sanning, som historien på hvarje blad förtäljer. Men icke alltid hafva sådana omgestaltningar vunnit framgång på det fredliga och endrägtiga sätt, hvarpå det nu synes vara Sverge förunnadt att ombilda sitt representativa statsskick efter de fordringar, som dess nuvarande utvecklingsstadium innebär. Ty icke alltid, utan fastmer ganska sällan, har den lyckan varit en nation beskärd, att, vid den rätta tiden för en ny lifsforms framträdande, äga i spetsen för sin styrelse en konung, som med fördomsfri och klar blick att uppfatta tidens kraf, förenat den ädla, kraftfulla viljan att genomföra hvad Han insett såsom rätt och statsklokt. Det förslag till en ombildning af våra riksdagsformer, som från E. K. M:t utgått, vittnar om samma E. K. M:ts upplysta bedömmande af omständigheternas rätta natur, som framträdt vid E. K. M:ts öfriga regeringshandlingar. Den ädla, fosterländska, konungsliga hågen känna vi ock, och så motser svenska folket med glad förhoppning den fredliga lösningen af denna dess största samhällsfråga. Ställd i ett organiskt sammanhang med den kommunala sjelfstyrelsen, skall den nya riksförsamlingen, i förtroendefull samverkan med E. K. M:t och Dess regering, kunna åt statens gemensamma angelägenheter egna en af inga underordnade intressen störd omtanka, och i hela samhällskroppen skall, genom en sålunda åt hvarje särskild organ väl fördelad verksamhetssfer, nytt lif och ny kraft inströmma. Redan nu uppskattadt och aktadt såsom ett lyckligt och framåtgående land, skall Sverge hädanefter kunna, utan sjelfberöm, i afseende å sina samhällsinrättningar, sin lagstiftning och sin förvaltning, framstå såsom en förebild för andra länder, Historiens rättvisa dom skall åt konung Carl XV härför gifva en ära, som icke skall förblekna; men E. K. M:t skall derföre icke försmå att från trogna och lyckliga undersåter emottaga gärden af sjelfmant, utan smicker hemburen, oskrymtad tacksamhet. Måtte den Allgode, som leder konungarnes och folkens öden, skänka E. K: M:t lyckan att få nndor många ee —ä—n — Ce T— SO SS öv