Göteborgsposten – 27 januari 1863, sida 3

mA Am AD O 1 g bandl. Söderström vid Skeppsbron pantsatt urkedja, anhåller jag härmed få upplysa, att denna Bremers uppgift är oriktig, samt att jag aldrig hvarken med honom eller någon annan ingått någon dylik lånetransaktion. Göteborg den 26 Jan. 1863. ov SÖDERSTRÖM C:o. Fran Utlandet. Bland aktstyckena i Frankrikes gula bok finnes äfven ett märkligt bref från kejsar Napoleon till general Forey angående Frankrikes ställning till mexicanska frågan. Enligt detta bref, är det ej allenast krigsäran, som drifver de franska trupperna framåt i Mexico; kejsaren anser det äfven vara en politisk nödvändighet för Frankrike, att sörja för, att Mexico icke uppslukas af Nordamerika. Ordalydelsen uti de punkter, som omfatta detta ämne, är följande: : Under civilisationens nuvarande tillstånd i verlden är Amerikas utveckling icke likgiltig för Europa; ty det är Amerika, som förser våra fabriker och ger lif åt våra händer; men vi hafva ej något intresse af, att det bemäktigar sig hela den mexicanska viken, sträcker sitt välde ut öfver Antillerna och Sydamerika och är allena distributor af nya verldens produkter. En sorglig erfarenhet lär oss i dag, huru osäkert en industris öde är, som ser sig inskränkt till att söka sitt råämne på en enda marknad, hvars alla vexlingar den måste underkasta sig. Om deremot Mexico bibehåller sitt oberoende och bevarar sitt områdes integritet, om en fast regering med Frankrikes bistånd konstitueras derstädes, skola vi ha återgifvit den latinska racen på andra sidan oceanen makt och glans, garanterat våra och Spaniens besittningar i Antillerna deras säkerhet och stadgat vårt välgörande inflytande i Amerikas medelpunkt, och detta inflytande skall åt vår handel öppna ofantliga afsättningskällor och förskaffa oss de för vår industri oumbärliga produkterna. Det synes jemväl framgå häraf, att franeke kejsaren tillochmed afser med sin eröfring af Mexico, att der anordna en rationel på fritt arbete baserad bomullsodling. Planen är storartad och skulle bli af gagn för menskligheten, emedan ett fritt arbete i Mexicos bomullsplantager skulle så småningom omöjliggöra slafarbetet inom sydförbundet, ty det är en af statsekonomerna antagen sats att slafarbetet ingalunda kan konkurrera med det fria arbetet. Skulle franske kejsaren hysa en sådan plan och kunde den låta utföra sig, vore en stor seger vunnen åt civilisationen. Men tyvärr går franska regeringen hand i hand med prestväldet i Mexico, och bigotteriet skall sålunda kanske äfven här, liksom förut i Italien, omintetgöra möjligen hysta goda föresatser. Times uttalar sig i en urtikel lofordande öfver nämnde bref från kejsaren och yttrar dervid bl. a.: ÅBland de vigtigaste yttringarne af den nuvarande franske herrskaren kan säkert räknas brefvet till general Forey, öfverbefälhafvare för franska armen i Mexico. Sällan har en utomordentlig plan uttalats med större öppenhet. Vi måste finna, att vi nu inhemtat de verkliga skälen för den kejserliga politiken derstädes, och sjelfva de medel genom hvilka den skall bli utförd. En slående uppriktighet är återigen den napoleonska diplomatiens förnämsta vapen. Napoleon den III:s store onkel revolutionerade icke mera krigskonsten, då han krossäde pedantiska taktici genom att kasta hela sin armå på en sårbar punkt, än den nuvarande kejsaren har förändrat den furstliga statskonsten. Detta bref är synbarligen skrifvet för att läsas af verlden. Fastän dat. sex månader tillbaka, är dess utgifvande först nu lägligt, ty franska arm6en har icke förrän nu varit tillräckligt stark, att kunna rycka framåt mot Mexico. — Expeditionen kan blott få ett slut. Fransmännen skola besätta staden Mexico, de förnämsta städerna och sjöhamnarne samt hela den offentliga egendomen; de skola sålunda taga i sina händer hela styrelsen af republiken. Sävidt det låter sig göra genom militärisk besättning, skall Mexico blitva eröfradt af Frankrike. Brefvet till general Forey är nu bekantgjordt, för att underrätta oss om, huru kejsaren skall begagna den makt, som hans legioners styrka gifver honom-petta bref, fastän sex månader gammalt, företer en mogen politik å Frankrikes sida. Det skrefs ej allenast efter det engelska och spanska kontingenterna afsöndrat sig från företaget, utan äfven sedan kejsaren fått veta, att Almonte öfverdrifvit den rojalistiska stämningen hos hans landsmän, och sedan folkets ovilja mot det franska förmynderskapet blifvit fullkomligt klar. Det kan derföre med skäl antagas innehålla kejsarens nuvarande tankar om hans regerings stora transatlantiska företag; och vi tvifla ej om, att hans generaler skola handla i fullkomlig öfverensstämmelse dermed. Inkräktarnes afsigter och planen för deras verksamhet, sådan den skall utveckla sig under de närmaste månaderna, ligga derföre framför oss. — Alla de franska armåernas operationer kunna anses som inledningen till ett val. Att förskaffa en obestridd majoritet åt hvilken regeringsform, som kejsaren kan bestämma, är målet för hvarje militärisk och politisk åtgärd. Armsen måste kämpa sig väg till Mexico och förrän hufvudstaden är i dega händer tjienar dat EÖa ll att tänka nå