Göteborgsposten – 26 januari 1863, sida 3

enta deraf missförstodo vi till en del arten af nämnda bemedling. Denna afser nemligen garanti af Frankrike endast för påfvens a warande territoria och omfattar alldeles icke dem, som redan blifvit till Italien annexerade. — Förslaget är dock, liksom de föregående, oantagigt. Italienarne skola aldrig afstå från Rom såsom deras hufvudstad, och den regering, som skulle vilja ingå ens på en underhandling å denna basis, skulle dermed otvifvelaktigt gifva signalen till en ny och denna gang Ulmän resning. Frankrike är emellertid ganska besväradt af den nuvarande italienska regeringens tillbakadragna hållning. Prinsessan Clothilde säges åter befinna sig i intressanta omständigheter. Den nya ministeren 1 Spanien skall, enligt konseljpresidenten 0Donnels förklaringar, fortfarande idka sin hittills följda politik och förhålla sig afvaktande med hänsyn till Mexico. Med den ryska nyårsdagen — d. 13 januari — upphörde en af Rysslands landsplågor, bränvinsmonopol-systemet, att existera, och ett accissystem efter allmänna principer har införts i dess ställe. Fastän det ännu är i hög grad osäkert, huruvida accisen skall inbringa en summa, som närmar sig det betydliga belopp af 120 mill. silfverrubler, hvilket bränvinsförpaktarne betalte till statskassan, är likväl belätenheten med upphörandet af detta onda allmän. Senare Post. Schismen mellan Turkiet och Ryssland antager en allt allvarligare karakter. Ryssland intrigerar, för att väcka oro i denna vrå och hindra Englands öfvervigt; England intrigerar, tör att hålla tummen på ögat på Ryssland; Frankrike håller sig på afstånd, för att vid tillfälle spela tertius interveniens och tillvälla sig vinsten af tvisten, skickligt gynnande England i Grekland och Ryssland i Donaufurstendömena. Den engelska regeringspressen, isynnerhet Morning Post, anklagar gång efter annan Ryssland för att sända vapen till Serbien och såmedelst understödja Donaufurstendömenas försök att göra sig fria från Turkict. Den ryska pressen svarar i samma ton, och nu senast invänder Journal de Petersbourg emot Morn. Post, att de ofta omtalade vapensändningarne icke voro bestämda till Serbien, utan till en tredje plats. Serbien och Donaufurstendömena äro dessutom visserligen Turkiets vasaller, men icke dess undersåter. Bladet varnar derföre Morn. Post-: mot att upphetsa Turkiet, hvilket lätt kan leda till krig och revolution, d. v. s. Rysslands utrikesminister furst Gortschakoff varnar Englands premierminister lord Palmerston. Afven den halfofficiela tidn. La France, merändels väl underrättad nu för tiden, antyder att vigtiga händelser förberedas i Orienten och att man kan göra sig beredd på ett krig mellan Ryssland och Turkiet. Enligt detta blad, har den sista förändringen inom turkiska ministeren haft till följd, att Porten uppställer ett nytt program, hvars ändamål är, att ansenligt öka den turkiska armeen och flottan Ryssland har, på grund af denna sultanens bestämda hållning, ansenligt ökat sin arme i Kaukasus, hvarföre utbrottet af ett krig verkligen kan väntas. Det heter nemligen, att Ryssland vill återupprätta sitt i Orienten starkt komprometterade inflytande, och derföre tillgriper den förevänningen, att Turkiet uppmuntrar den jäsning, som råder inom Kaukasus. Det anser denna förevänning tillräcklig, för att kunna rättfärdiga sitt utfarande emot Turkiet. Af de serbiska aktstyckena iden franska gula boken finner man för öfrigt, att Tuilerikabinettet till principen uttalat sig för, att turkarne skola fullständigt utrymma Serbien, och att detta furstendöme ställes i samma förhållanden gentemot Turkiet som Egypten och Donausurstendömena. Egyptens nye vicekonung Ismail Pascha har besvarat de främmande konsulernas lyckönskningar uti ett längre tal, i hvilket han lofvar, att de påtänkta reformerna skola bli utförda. Vid en anmärkning af franske konsuln angående Suezkanalen, asgaf v. konungen ett svar, som icke tycktes vara särdeles gynsamt för fransmännen. Talet har väckt mycket uppseende. Deputerade kammarens adressutskott i Preussen har uppsatt en mot minisigren häftig adress till konungen. Bismarck har protesterat deremot i utskottet, sägande, att en gräns finnes för hvad en preussisk konung kan låta säga sig; han kunde icke tillstyrka konungen att mottaga ifrågavarande adressförslag; man finge ej åtskilja kronan och ministeren. Prins Couza i Donaufurstendömena står i begrepp att abdikera till förmån för hertigen af Leuchtenberg. I Newyork har guldagiot stigit till 42 pret och vexelkursen på London till 154. Finansministern har i Newyork förgäfves sökt ett statslån. Svdtrunnerna hafva tarit Galvestan men