Göteborgsposten – 23 januari 1863, sida 3

derföre hafva vida vigligare föremål, än som blifvit officielt uppgifvet. Man antager nemligen, såsom bekant är, att expeditionen till Mexico utgör inledningen till en intervention i det nordamerikanska borgerliga kriget, och det har blott herrskat en enda mening om, att kejsar Napoleon i så fall skulle taga parti för Sydstaterna. Det är derföre besynnerligt att se, huru amerikanska utrikesministern Seward beskyllas för att kränka unionens neutralitet till förmån för Frankrike och att taga parti emot Mexico. I New-Yorks Handelsudning för d. 2 d:s heter det sålunda: Den mexicanska gesandten i Washington har nedlagt en bestämd protest mot hr Sewards partiska uppträdande till förmån för Frankrike. Det sramgår af denna protest, att hr Seward ej allenast bistår fransmännen under deras rörvaretåg mot Mexico, i det han helt öppet kränker neutralitetens föreskrifter genom att låta dem tillhandla sig alla slags krigsmaterialier från Newyork, utan årven att) samme hr Seward för tå månader sedan förbjudit utskeppningen af krigsmateriel, som den mexikanska regeringen låut köpa i Förenta Staterna. Detta faktum krätver ej några ytterligare kommentarier! För mindre mvigda ser verkligen Sewards beteende något besynnerligt ut. Det är möjligt att polltiska beräkningar härmed icke hanågonting att skaffa, och att regeringen i Washington icke vågar beröfva New-York den förtjenst, som staden kan ha af den stora omsättningen med fransmännen; men det skulle då tyckas som att samma betänkligheter äiven skulle förmått Seward att tillåta utforseln at krigsmateriel till mexicanska regeringen. I aua hänseenden kan man omopligt antaga, att kabmettet i Wasnington skulle biuraga till proviantering och utrustning af franska armeen i Mexico, om det hade ringaste skäl att betara, det samma arme senare skulle bli begagnad emot Förenta Staterna. Vissa tillftredsställande försäkringar hafva sannolikt afgitvits at Frankrike, och man kan deraf sluta ull att fransmännen ej skola inblanda sig annorlunda än fredligt i den amerikanska förvecklingen och inskränka sig till Mexicos eröfring, ev sett stycke i och sor sig sjeltt.. kHrankrikes budget for 1864 10religger nu. De ordinarie utgitterna uppgå ull 1, 778, 401,501 tres och de ord. inkomsterna till 1,781,762,986 fres, 1 hvilka de indirekta inkomsterna ingå för en summa af 224,798,000 fres, eller inuiles 3 milhoner fres i ötverskott. Man rycker med jättesteg närmare den andra nulliarden. Prins Napoleon skall verkligen uppträda inom senaten med tal ötver den italienska frågan, och man väntar redan i dessa dagar ett jö6redrag i prinsens vanliga stil. De nya valen till lagstittande kåren stå för dörren och regeringen är besluten att förklara dem krig, på hvika hon ej är fullkomligt säker. Den store franske målaren Horace Vernet har aflidit vid 74 års ålder d. 17 jan. Han var den siste med detta namn. Den nu mer än 80-årige kompositören Auber har till Opera Comique inlemnat ett nytt verk med titeln Konungens at Galba brud, beartadt efter — Boccaccio. Man har från Paris utspridt, att den nyligen på synnerligt förtrollig tot med Frankrike komna asiatiska staten Madagaskar såsom ordenstecken begagnar större eller mindre ringar af ädel metall, hvilka bäras genom näsborrarne eller underläppen. Radama II har nu infört helt civiliserade hederstecken: ett sjuarmadt kors med krona samt röda och hvita band. Civilisationen går framåt! Hertig Ernst af Sachsen-Coburg-Gotha står ännu på förslaget till Greklands tron, och han tyckes vara hugad att mottaga den erbjudna kronan. Det berättas neml. i en del mer och mindre ofticiösa tidningar, att hertigen ännu icke afslagit anbudet, och att han verkligen begifvit sig till Brussel för sakens uppgörande, på uppmaning ar en främmande makt, d. ä. England. Hertig Ernst är bekant som en person med liflig fantasi och synnerlig rörlighet i ideerna. Karaktersfasthet har man just icke haft att förebrå honom. Men han har det oaktadt varit själen i det tyska enhetspartiet, eller nationalpartiet, som vill af hela Tyskland bilda ett enda kejsardöme. Det är den gamla drömmen om det tyska kejsarriket som föresväfvar dessa enhetsvänner, och det är en dröm som väl en gång skall bli en verklighet; men i denna stund är det ännn mera en utopi, och Tyskland skall ha många hvältningar att genomgå, innan det är moget för förverkligandet af denna enhetstanke, som dock onekligen har fördelen af stor popularitet hos sjeltva tyska nationen. Skall hertigen medföra dessa sina enhetsdrömmar till Grekland och förändra idealet af ett tyskt kejsarrike till ett grekiskt? — Det återstår emellertid att se, huruvida grekerna sjelfva skola gå in på att emottaga en tysk furste, något som i flera !