Göteborgsposten – 23 januari 1863, sida 1

Konnetabelns värdinna.) Berättelse från Frans I:s tidehvarf af Eman. Gonzales. (ötvers. fr. Franskan.) Genast efter det att Frans I:ste aflägsnat sig hade grefve Aurelien vändt sig till Didier med ett uttryck af öppenhet och välvilja, hvilket ej just var vanligt hos honom. Han gaf Clotilda ett tecken att följa med och förenade derpå de båda unga personernas händer i sina, i det han med en vänlig röst yttrade till sin unge slägting: — Förlåt att jag misskännt dig, min vän. Ifrån denna stund skall du ej mera ha att beklaga dig öfver mig. Du skall visserligen bli tvungen att skilja dig från din trolofvade, men jag skall förvara henne åt dig som en far och hela min förmögenhet skall tillfalla henne. Öfverraskad af denna oväntade välvilja, ville Didier göra invändningar emot en dylik frikostighet. — Afbryt mig icke, återtog grefve Aurelien; jag känner min pligt. och min vilja är orubblig. Jag väntar ej mera någon glädje af lifvet. Min äregirighet, mitt anseende, min lek, allt är blott aska. Om vi mera skulle få återse hvarandra, min dyre vän, tillade han med en rörelse, som ) Forts, fr. N:o 16.