om qvinnan. Hvem af the publicister vill ej synas kämpa för hennes frihet; men låtom oss en smula nagelfara med gökarne, ty på frukten känner man trädet. Den är helt och hållet beröfvad sin frihet, som är fängslad till hand och till fot, och förmodligen ha skapelsens herrar derföre visligen dragit försorg om att hela qvinnokönet blifvit civiliseradt medelst mer eller mindre närgångna fothiller, bestående i kjortlar med till. behör af mer eller mindre vidlyftiga underklider ). Detta är så mycket mer förvånande som i fysiken åtydligen bevisas att qvinnan, för att under bastigare rörelser bibehålla stabiliteten, nödgas slå extra med armarne, d. v. 8. liksom hönan, för att qvarhålla sig på en käpp, flaxar med vingarne. Detta ar ju påtagligen för den sanna frihetsvännen ett högst beklagansvärdt förhållande, men hvem annan tillhör äran att i detta fall hafva brutit häfdvunna sekelgamla bojor och för mer än halfva menniskoslägtet utvidgat friheten, om icke den välsignade dam som uppfann krinolinen. Men det har gått henne som det gått och går med alla stora män, hvilka kämpa och kämpat för friheten : Otack är verldens lön! Publicitetens koryfer rynkade förnämt ögonbrynen då de sågo storheten, och det fanns snart i hela vida verlden icke en enda liten småstadsredaktör som icke hängde sig i deras svans och skulle i detta fall, såväl som i allt annat, lägga sin näsa uti det som var mycket för stort för honom att fatta: Men det var icke underligt. Dessa små gynnare vilja alla ha ett förbålt stort skönhetssinne; de ha hört talas om antikens mästare såsom oöfverträffliga samt att hufvudmomentet i den antika byggnadskonsten var pelarordningarne. Deraf hade i deras små hjernor utarbetat sig den förnumstiga slutsatsen att allting måste vara temligen rätt upp och ner, liksom pelarne och de sjelfva i nattrocken och nattmössan. Pelare, ja till och med pelarehelgon kunna taga sig ganska bra ut på sin plats, och man kan icke begära så stor kombinationsförmåga hos krinolinens antagonister, att de kunna föreställa sig någon skillnad emellan stillastående och rörelse, eller föreställa sig buru illa det skulle se ut, om Doriska, Joniska och Korintiska etc. pelare skulle börja att dansa med hvarannan; derföre kan man icke förtänka dem deras formsinne eller att deras skönhetsideal är — formen på talgjus. Man kan blott förnuftigtvis förstå att det är den sorts ljus de hafva anlag för att sprida ut i verlden. Men lätom oss tala förnuftigt. Ilvem har väl fullkomligare skönhetssinne än vår Herre? Och hvad är väl det skönaste som han har skapat? Den dumma och inbilska menniskan, som ligger här i stoftet och krälar, har icke skämts för att tillvälla sitt slägte och sig sjelf personligen i synnerhet anspråket att vara skönhetsidealet, äfven då hon är skapad, som en Åvarulf., hvilket är bästa beviset på halten af ett sådant omdöme. Nej, mina Damer och Herrar! Det största och skönaste af allt skapadt är det som ständigt är tillgängligt för hvarje lefvande öga, det är synkretsen. Hvad är skönare än firmamentet och hvad är himlahvalfvet annat än en ofantlig krinolin, sedd nedanifrån? Således finnes ingen skönare form än krinolinen. Det är endast de äkta män hvilka glädja sig åt att kunna slå sina hustrur när de behaga, derföro att kjortlarne hindra dem att undansprirga, eller de, som vilja ba hela qvinnokönet till åtlöje, liksom dem man narrar springa vädjolopp i säckar, som kunna vilja ha det på det gamla viset. Men skam till sägandes, finnes det i vår vekliga tid s. k. män som äro rädda för stålet och mena det den erforderliga vidden kunde åstadkommas med mildare medel. Det är dock icke patriotiskt taladt i ett land som vårt, hvilket blir fattigt på bomull, men är rikt på jern. Om i detta nu blott 2,90 af vårt i jorden begrafda jern exporterades förarbetadt till krinolinfjedrar, skulle Sverge bli det rikaste land i verlden; men för införandet af blott en million underkjortlar blir vårt fädernesland många millioner rdr fattigare. Och en million underkjortlar, hvad förslår väl det? Det är rörande att tänka på, hvilket antal som behofdes, om de skulle ersätta krinolinerna! Man kan gråta när man tänker på de gamla med bomull stoppade stubbarne samt icke vänta annat än bunger och dyr tid när man tänker sig all den stärkelse som åtgår, huru mycket bomull och potatis som redan i brist på krinoliner gått förloradt. Förr kostade likväl potatisen blott 110 af hvad den nu kostar, i följd af potatissjukan; förr kostade bomullen obetydligt I. mot nu, i följd af det amerikanska kriget. Derföre, mina damer och herrar, har krinolinen redan förut blifvit oumbärlig, så är den nu absolut nödvändig i följd af amerikanska kriget och potatissjukan. Lefve friheten utan inskränkning, och krinolinen som en symbol af densammal!l Vördsammast tillegnadt Hennes Kejserliga Majestät E af Dombasunen.