kapten Jonas kompagni, helt sakta Moucheron i armen o ch yttrade med hemlighetsfull röst: — Råd mig, min gode bror! Eftersom konungen afstår från att älska denna skenheliga Clotilda, ville jag fråga dig om du tror mig nog vacker för att ådraga mig hans uppmärksamhet. Grefvinnan Diana har försäkrat mig att min nya klädsel mycket behagar II. M:t och har förmåga att roa honom alldeles otroligt. Det är bra olyckligt att jag skall vara så liten, ty den store fursten tvingas att söka mig länge med ögonen, då jag är undanskymd af folkhopen. Dvergen höjde på axlarne, — Din behagsjuka är oförbätterlig, sade han förtretad; vill du således skilja dig från mig för att invagga dig i en löjlig förhoppning? Vi begifva oss till Montua, för att uppsöka vår käre herre, och du skulle likväl tycka bättre om att stanna i hotel des Tournelles, för att bli ett ätlöje för Tribonlet och Caillottet. Konungen talade just nyss om att skänka dig åt en af dessa gentila hofnarrar för att bli hans hustru, — Usch de odjuren! utropade Chevrette föraktligt och släktade med nasduken. Om det är på det sättet så låtom oss hellre begifva oss till Montua, Dessutom skall ju Italien vara ett förtjusande land? FALLA N