Göteborgsposten – 17 januari 1863, sida 3

kada. Pa detta sätt har det efter omständigheterna lyeats mig, att tillämpa dessa grundsatser. . Uti Orienten kunde nationens i Donauprovinserna ögt uttalade önskan, att blott utgöra ett enda folk, cke finna oss likgiltiga, och vi batva medverkat till stadkommandet af dessa provinsers förening. Vi afva understödt de af Serbien, Montenegro och de yriska kristna resta besvär, sävidt de syntes oss rundade, utan att bortom slagfältet inkräkta på det oda forhallandet till våra motståndare, och utan att tvergifva den hel. fadren, till hvars understödjande år ära och våra tidigare ingångna förbindelser förligtiga oss. Vi hafva undanrojt orsa kerna till de förvecklinsar med Spanien, som kunde föranledas af stridigheerna angaende gränsernas bestämmande eller den zumla skulden fran 1823, liksom tvisten med Schweiz ör Dappendalens skull. Uandelsfordrag med England, Belgien, Preussen, talien och Schweiz hafva untingen blifvit ingångna ler äro nära att afslutas. Slutligen lemna expeditionerna i Kina, Cochinzhina och Mexico bevis för, att det icke gifves något in så atlägset land, i hvilket en Frankrikes ära åsamcad skymt lemnas ostraflad. Dylnka saker kunde icke försiggå, utan att sramkalla förvecklingar. Pligtens väg går städse ibland klippor. Det oaktadt har Frankrike förstorats med tvenne provinser; de skrankor, som skilja oss från våra grannar, hafva fallit ; ett ofantligt område bar i den aflagsnaste östern öppnats för var verksamhet, och, hvad som gäller mera än eröfringar, vi ha förvärlvat oss anspråk på folkens sympati, utan att förlora regeringarnes förtroende och aktning. Under det förflutna äret gynnades jag med att komma tillsammans med flertalet af suveränerna, och af dessa sammankomster härfloto vänskapliga förhållanden, hvilka kunna gälla såsom lika många underpanter på den europeiska freden. Denna tred skall icke störas genom de händelser, som nyligen inträtfat i Grekland. Denna korta återblick på det förflutna är eder en borgen för framtiden, och oaktadt påtryckningen af stridiga händelser och motsatta asigter, skolen j, såsom jag hoppas, erkänna, att jug städse med fasthet vandrat framåt på samma bana. Hvad nu särskildt den inre ställningen angår, så ville jag a ena sidan genom en fullständig amnesti, såvidt på mig ankom, undanrödja minnet af våra inhemska tvistigheter och a andra sidan höja de stora statskarernas vigt. Jag har uppmanat er, att taga en mera omedelbar del i angelägenheternas gång, och har gifvit edra rådslag all den säkerhet, som diskussionsfriheten kunde kräfva. Jag har afstätt från ett dittills för oumbärligt ansedt prerogativ för att sätta lagstiftande kåren i stånd, att på ett mera omfat de sätt kontrollera statsutgifterna och gifva större f het åt de grundvalar, på hvilka den offentliga krediten hvilar. För att skaffa lättnad åt våra finanser, hafva landthär och krigsflotta blifvit minskade. Det har lyckats oss, att minska den sväfvande skulden, och genom framgången med räntckonverteringen har ett stort steg tagits till enande af statsskuldens räntefot. De indirekta inkomsterna xa alltjemt helt enkelt tillsolje af det allmänna välstandets tilltagande, och kejsardömets ställning skulle vara blomstrunde, om det amerikanska kriget icke utsinat en af dess mest gifvande källor. Arbetets oundvikliga inställande har på flera ställen alstrat en nöd, som måste taga all vår uppmärksamhet i anspråk, och man skall af eder begära en kredit, för att hjelpa dem, som med undergifvenhet fördrager verkningarne af en olycka, för hvilken det icke står i vår makt att sätta en gräns. Jag har det oaktadt gjort försöket, att till andra sidan af atlantiska hafvet låta frambära rådslag, hvilka ingifvits af ett uppriktigt deltagande; men då de stora sjömakterna icke ansago sig böra unsluta sig till mig, så måste jag till en gynsammare tid uppskjuta en bemedling, hvilken hade till ändamål, att hejda blodsutgjutelsen och förebygga utarmandet af ett land, hvuars framtid icke kan vara oss likgiltig. Jag skall inför er icke inlåta mig i enskildheterna af flera förbättringar inom administrationen, såsom bl. a. bildandet af en reserv för armåen, förändringarne inom fottan, anordningarne till förmån för de fattiga solkklasserna, de stora offentliga byggnadsföretagen, befordringen af åkerbruk, vetenskap och konst, det i trots af upphäfvandet af negrernas invandring upprätthallna välståndet inom våra kolonier och stärkandet af våra besittningar i Afrika, hvilket uppnåddes genom vara bemödanden, att alltmera vinna det arabiska folkets sympati och skydda våra kolonister. Redovisningen för rikets ställning skall för eder vidare utveckla en hvar af de åtgärder, I skolen till slutet sätta kronan på edert mandat genom ullmänt nyttiga-arbeten, och när i ätervänden till edra dopartementer, underlåten icke, att der tillkännagifva, att, om vi öfvervunnit många hinder och utfört mången vigtig sak, detta är en följd af de stora statskårernas medverkan och den emellan oss rådande endrägt; men att det oaktadt ännu mycket återstår oss att göra, för att fullkomna våra statsinstitutioner, utbreda riktiga id6er och vänja landet vid att räkna på sig sjelft. Sägen edra medborgare, det jag städse skall vara beredd, att antaga allt hvad som ligger i majoritetens intresse; men om det ligger eder om hjertat, att påskynda det påbörjade verket, att undvika förvecklingar, hvilka kunna föranleda missnöje, och att stärka den författning, som är edert verk, så må de skicka till den nya kammaren män, hvilka såsom j utan biafsigter antaga den nuvarande regimen och föredraga allvarliga rådslag framför gagnlöst käbbel. Män, som äro lifvade af vår tids anda och af sann fosterlandskärlek, underlätta i sitt oberoende vägen för regeringen och tveka aldrig om, att ställa statens fasthet och fosterlandets storhet öfver partiintresset. Ur Den gula boken motsvarande Englands blåa bok) meddela nu de främmande Tidningarne en mängd utdrag, till hvilka vi sedermera skola återkomma. Den bekante Jules Favre och hans få vänner at oppositionen inom lagstiftande kåren hafva vid ett sammanträde beslutat, att, med anledning deraf att Frankrikes fana är engagee i Mexico, icke bringa den mexicanska frågan på tapeten inom kammaren, Deremot skall man desto ifrigare göra opposition i den italienska frågan. Turiner tidningen ,Diritto ofslentliggör en adress från den nya romerska komiteen, hvar; denna unndrager presidiet åt Garibaldi.