Göteborgsposten – 16 januari 1863, sida 3

Utom den nya Riksdagsordningen, hvilken läsaren återsinner här ofvan, omfattar det kongl. förslaget äfven dermed sammanhängande ändringar i Regeringsformen. Bland dessa förändringar nämner P. T. ett till 87 3. RB. F. tillkommet nytt moment af följande lydelse: Riksdagen ege att, gemensamt med Konungen stifta, förändra eller upphäfva Kyrkolag; dock att dervid erfordras samtycke jemväl af Allmänt Kyrkomöte. Öfver förslag angående dylik Lag skola, på sätt i mom. 1 sägs, Statsrådets och Högsta Domstolens tankar inhemtas, och jemte Konungens proposition, då sådan göres, Kiksdagen meddelas. Har ej förslag, hvarom nu fråga är, före början at Riksdagen näst efter den, som framställt eller antagit Förslaget, blifvit såsom Lag genom Allmän Kungörelse utfärdadt, vare det förtallet, och Konungen underrätte då Riksdagen om de skäl, som hindrat Förslagets antagande?. Jemväl må anmärkas att enligt 57 8 kommunallagar stiftas gemensamt af Konung och Riksdag. Den sista eller 114 8 som handlar om Rikets Ständers privilegier och sättet för åstadkommande af förändringar och jemkningar deri, har fått följande förändrade lydelse: De fordna Riksståndens Privilegier, Förmåner, Rättigheter och Frihoter skola, der de ej egt oskiljaktigt sammanhang med den ständen förut tillkommande representationsrätt och således med denna upphört, fortfarande gälla. Ej må ändring eller upphäfvande deraf ske, utan genom Konungens och Riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall, om frågan rörer Ridderskapet och Adelns eller Presterskapets Privilegier, Förmåner, Rättigheter och Friheter, i förra fallet af Ridderskapet och Adeln samt i det sednare af Allmänt Kyrkomöte.